Samarbetsnät ska ge kommuner skydd

Säkerhetskoordinator Kristina Westerholm vid Helsingfors stad säger att ett sätt att förebygga våldsam extremism är att se till att servicesektorn fungerar bra och inte skapar mera utanförskap. Foto: Jessica Suni
Säkerhetskoordinator Kristina Westerholm vid Helsingfors stad säger att ett sätt att förebygga våldsam extremism är att se till att servicesektorn fungerar bra och inte skapar mera utanförskap. Foto: Jessica Suni
30.4.2015

I finländska kommuner motarbetas våldsam extremism på olika sätt. I Helsingfors har man jobbat i förebyggande syfte redan en längre tid.

Kristina Westerholm, säkerhetskoordinator vid Helsingfors stad, anser att det finns en risk för våldsam extremism i staden, men menar att problemet har blåsts upp i medierna.

– Frågan ska tas på allvar men det finns ingen orsak att bli hysterisk. Vi behöver inte vara rädda för att någon ska spränga tågstationerna här, säger hon.

Sedan ett par år tillbaka ingår staden i ett nätverk som arbetar för att avvärja extremistiskt våld. Med finns representanter för polisen, social- och hälsovården, ungdomscentralen, försvarsmakten samt organisationer som jobbar med invandrare.

I vår kommer staden ut med en handlingsplan för hur man skapa tampas med ärendet. Inrikesministeriet har sedan tidigare ett åtgärdsprogram med nationell spännvidd.

Intoleransen har ökat

I Finland har situationen varit betydligt lugnare än i grannländerna, men det som händer ute i världen reflekteras också hos oss.

– Våldsam extremism är ett nytt fenomen som är svårt att greppa. För bara ett par tre år sedan sades det att det inte förekommer i Finland, säger överkommissarie Jari Taponen vid Helsingforspolisen, som leder det kommunala samarbetsnätverket.

Han ser inte extremistiskt våld som ett stort problem i Finland. Jihadismens uppgång syns till exempel inte i den finländska brottsstatistiken.

– Det handlar mer om att intoleransen har ökat, vilket kan leda till motsättningar.

Invandrarfientligheten har eskalerat och efter attentaten i Paris och Köpenhamn finns det risk för att inställningen mot muslimer blir mer negativ. Extremhögern i huvudstadsregionen är emellertid småskalig och ganska oorganiserad. Ett typiskt exempel är berusade skinheads som misshandlar invandrare som råkar komma i deras väg.

Hakkors blev hjärta

En annan form av förebyggande arbete är Ankarverksamheten, vars mål är att hjälpa minderåriga som begått brott att komma in på rätt spår igen. Verksamheten är landsomfattande men formas enligt det lokala behovet i områden som har egna team. I samarbete med socialarbetare, psykiatriska sjuksköterskor och ungdomsarbetare strävar polisen efter att hindra ungdomarna från att bli kriminella.

– Vi har träffat familjer som varit på väg att resa till Syrien och personer som återvänt därifrån, säger Taponen.

Han vill inte gå in på detaljer, men avslöjar att man lyckats få några att avstå från att resa genom att hjälpa dem att ordna upp sin situation i Finland.

Andra lyckade exempel finns också. Taponen berättar om en skinhead-pojke som gjort sig skyldig till bland annat grov misshandel.

– Tredje eller fjärde gången han kom för att träffa oss hade han låtit tatuera ett hjärta över hakkorset.

Ankarteamet lyckades hjälpa honom att hitta arbete och han lade av med brottsligheten.

Alla åker inte för att kriga

På sista tiden har rubriker om ungdomar som reser till Syrien och andra Isis-områden för att delta i striderna toppat nyheterna. Sammanlagt 60–120 personer beräknas ha lämnat Finland under de senaste månaderna. Även om det låter som en låg siffra är det mycket i förhållande till den muslimska befolkningen i Finland. Också ur ett europeiskt perspektiv utgör det en relativt stor grupp.

Kristina Westerholm påpekar att alla inte åker dit för att gå med i Isis.

– Många har familj där och åker för att de är oroade över sina släktingar. Så finns det ju också de som åker för att strida mot Isis, säger hon.

På förhand är det inte alltid lätt att veta vilka motiv som ligger bakom färden. Jari Taponen berättar om en man som besökt Isis-områden tolv gånger för att utföra humanitärt arbete. De flesta åker via Turkiet, vilket också försvårar uppföljandet.

Problem på individ- och familjenivå

Det har hänt att socialarbetare stött på personer som avslöjat extremistiska tendenser, men inte vetat hur de borde gå vidare med saken. Helsingfors stad vill satsa på att hjälpa anställda inom till exempel social- och hälsovården och skolvärlden att känna igen signaler som kan tyda på att ungdomar håller på att glida in i riskzonen.

– Vi sprider information och bygger upp nätverk av kunskap: Hur ska det diskuteras i skolorna? När bör man vara orolig? Vem kan man konsultera?

Westerholm berättar att det inte går att peka ut vissa bostadsområden eller människogrupper där det skulle förekomma extra mycket våldsam extremism.

– Problemet finns på individnivå och då ligger det ofta andra problem bakom.

Taponen poängterar vikten av att man fokuserar på hela familjen, inte enbart den unga.

– Svårigheterna beror till 90 procent på familjen, säger han.

I Finland har medborgarorganisationer traditionellt en stark roll. Det här har bidragit till att problem förknippade med våldsam extremism inte har varit så stora eftersom unga haft möjlighet att kanalisera sin vilja att påverka på ett konstruktivt och lagligt sätt.

Annorlunda arbetssätt

Till de faktorer som gör en person mottaglig för våldsam extremism hör ungdomsarbetslöshet, brist på utbildning samt mentala och sociala problem. Med andra ord samma saker som ökar risken för utslagning. Av den här anledningen spelar ungdomsarbetare, lärare och social- och hälsovårdsarbetare en särskilt viktig roll
i det förebyggande arbetet.

– Mycket kan göras på ungdomsgårdar och skolor. Man kan förebygga motsättningar, främja antirasism och hjälpa unga att hitta sin plats i samhället, säger Westerholm.

Staden samarbetar också med nyckelpersoner inom det muslimska samfundet, som imamer, eftersom det ofta är dem muslimer vänder sig till. Många nyfinländare har en misstro till myndigheterna på grund av dåliga erfarenheter från sina hemländer. Därför är det viktigt att se till att nyckelpersonerna kan berätta om hur det finländska samhället fungerar så att informationen når fram.

– Vi jobbar på ett annat sätt än många andra städer i Europa, där klyftan mellan staden och det muslimska samfundet är djup, säger Westerholm.

Eftersom den våldsamma extremismen överskrider kommungränserna planerar Helsingfors stad ett samarbete med Vanda och Esbo.

Uppstod på grund av förbud

Om de ungdomar som reser för att gå med i Isis har problem innan de åker så är situationen ännu värre när de kommer tillbaka. De kan vara traumatiserade och fysiskt och psykiskt skadade.

– Antagligen är de ännu mer radikala och tröskeln för att ta till våld är lägre än tidigare, säger Jari Taponen.

En del politiker har föreslagit att man inte skulle låta dem som deltagit i striderna i Syrien återvända. Det här skulle i praktiken kräva ändringar i grundlagen.

– En lagförändring kunde inverka på en del, men det vore viktigare att påverka människors motiv för att resa och återvända, säger Taponen.

Ser man på historien ser det här inte ut som någon lösning på problemet. På 1980-talet reste många muslimer till Afghanistan för att kämpa mot Sovjetunionen.

– Vissa länder tillät dem inte att komma tillbaka. Grunderna till al-Qaidas uppkomst ligger bland annat här, säger Kristina Westerholm.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här