Rikets vårdreform ruskar om Åland

Med den finansieringsmodell som regeringen har valt påverkas Åland i grunden. Skattepolitiken rasar samman och kommunernas självbestämmanderätt urholkas. Men reformen öppnar också för en ny kommunstruktur.

Det här blev tydligt när finansministeriet i början av mars bjöd in landskapsregeringen till förhandlingar om reformens effekter för Åland.

Landskapsregeringens finansminister Mats Perämaa (Lib) konstaterar att vårdreformen,
om den förverkligas enligt föreslagen modell, möblerar om Åland i grunden trots att effekterna är oavsiktliga från riket sida.

– Något fel är det i systemet när en reform i riket har en så avgörande effekter för oss, säger han.

Åland genomförde sin hälso- och sjukvårdsreform för många år sedan och landskapet står
för finansieringen via den skatteåterbäring, klumpsumman, som Åland får tillbaka varje år
från riket.

Något fel är det i systemet när en reform i riket har en så avgörande effekter för oss, säger Perämaa.

Men reformen på fastlandet ska finansieras genom kraftigt höjd statsskatt och motsvarande minskning av kommunalskatten. Tanken är att det totala skattetrycket på invånarna inte ska förändras.

Räcker inte

När statsskatten höjs ökar också klumpsumman till Åland. Men ålänningarna betalar i genomsnitt mera statsskatt än invånarna i övriga Finland och Ålands finansminister Perämaa räknar med att kompensationen inte räcker för att täcka det underskott som uppstår.

Signalen från finansministeriet i Helsingfors är att klumpsumman måste höjas så mycket att glappet täcks men något politiskt beslut på rikshåll finns inte. Dessutom diskuteras en höjning av klumpsumman av helt andra skäl, nämligen det plåster på såren som åtminstone Centerpartiet i riket vill ge Åland efter att regeringen i början av året bröt sitt tidigare löfte om att Åland skulle få del av det statliga stödsystemet för nyproducerad
vindkraft.

Men det här är bara en sida av reformens effekter. Den kanske mest dramatiska följden är
att de 16 åländska kommunerna i praktiken mister sin självbestämmanderätt eftersom
vårdreformen bygger på att kommunalskatten minskar till 3-5 procent jämfört med
dagens nettouttag på omkring 13-14 procent.

I stället kanaliseras pengarna för kommunal service via landskapsandelar som kommunerna inte kan bestämma om.

Den tredje påtagliga följden för Åland är att förslaget till nytt landskapsandelssystem
måste pausas. Förslaget var fem före att skickas ut på en första remissrunda när beskedet från riksregeringen kom.

Huvuddragen i förslaget är redan kända i kommunerna: landskapsandelarna till kommunerna ska minskas med 4 miljoner euro nästa år och minskningen fortsätter under kommande år. Men förslaget innehåller också morötter – samgående och samarbete  mellan kommunerna premieras.

Egen beskattning?

Det här leder till att också arbetet med den kommunreform, som är en av den nya landskapsregeringens huvudmål under mandatperioden, riskerar att tappa styrfart på grund av osäkerheten om hur den framtida finansieringen ser ut.

Om vården organiseras i landskap som får beskattningsrätt blir följden att också Åland, med självstyrelse och en vida större lagstiftningsbehörighet än vårdlandskapen, kräver rätt till egen beskattning.

– Att neka Åland skattebehörighet i det läget skulle vara ett hugg mot självstyrelsen, säger
lantrådet Katrin Sjögran (Lib).