Professor: Lokala kuggfrågor dominerar kommunalvalsdebatten
- En trend är att lokala frågor får mycket utrymme i valdebatten, säger Kimmo Grönlund. Bild: Åbo Akademi.
Det spända världsläget har toppat nyhetssändningarna de senaste veckorna. Kommunalvalet har i gengäld knuffats ut i marginalen. Det här tär på engagemanget och valdeltagandet den 13 april. Det förutspår Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi.
– Jag tror att intresset för kommunalvalet blir ganska lamt denna gång. Många är upptagna med att följa med USA:s president Donald Trumps utspel och situationen i Ukraina och då känns kommunala frågor sekundära, säger Grönlund.
Han tippar att valdeltagandet i kommunalvalet kommer att lägga sig mellan 50 och 60 procent. I år förrättas två separata val samtidigt som social- och hälsovården har överförts till välfärdsområdena.
– Politikernas inflytande i social- och hälsovården är begränsat, vilket har fått många politiska tungviktare att hoppa av. Många upplever att det är byråkraterna som bestämmer. Det här kan leda till lågt valdeltagande i välfärdsområdesvalet.
Grönlund tror inte att utbildningsfrågorna får samma tyngd som social- och hälsovården hade tidigare i kommunalvalsdebatten.
– Social- och hälsovård är något som berör oss alla. Skolfrågor är något som främst engagerar barnfamiljer, studerande och lärarkåren.
Enligt Grönlund är det vilseledande att tala om kommunalval i singularis.
– Det handlar ju i själva verket om 308 separata val. En stigande trend i de här kommunalvalen är att specifika lokala frågor får mycket utrymme i valdebatten.
Grönlund hänvisar bland annat till debatten om spårvägsplaneringen i Åbo. Ett annat exempel är den lokala debatten om det planerade stålverket i Ingå som överskuggar alla andra valfrågor.
SDP och Samlingspartiet ser ut att göra upp om förstaplatsen i kommunalvalet, men vilket parti som kniper tredje plats är ovisst.
– Centern ser ut att göra en comeback. Partiet har konsekvent försvarat rätten till närservice, vilket gynnar dem. Det här är en viktig fråga på landsbygden där närservicen nu monteras ned.
Centern sopade tidigare golvet i kommunalvalet. Sedan kom Sannfinländarnas skräll i riksdagsvalet 2011. Resten är historia. Nu har Sannfinländarna ett starkt inflytande i en lång rad kommuner. I kommunalvalet 2021 fick Sannfinländarna 14,5 procent av rösterna, vilket innebär att partiet var hack i häl med Centern som fick ett väljarstöd på 14,9 procent.
– Till skillnad från SDP, Samlingspartiet och Centern är Sannfinländarna inte beroende av enstaka styrkefästen. De har lyckats etablera sig i städer av olika storlek och på landsbygden.
Trots bred geografisk förankring förutspår opinionsmätningarna en kraftig tillbakagång för Sannfinländarna. Enligt Yles enkät i början av mars kommer partiet att förlora 1,8 procentenheter av sitt väljarstöd.
– För ett parti som baserar sin ideologi på att motsätta sig etablissemanget har det en kostnad att Sannfinländarna har suttit i regeringen och nu är en del av eliten.
Trots dessa siffror förutspår Kimmo Grönlund inte ett protestval som skulle rikta sig mot regeringspartierna.
– Samlingspartiet och SFP gynnas av lågt valdeltagande. Bägge partier ser ut att göra ett hyfsat val, trots den hårda kritiken mot regeringens politik.
Grönlund understryker att opinionsmätningarna inte alltid lyckas ge en rättvis bild av väljarstödet för mindre partier såsom KD och SFP då det representativa urvalet är litet, vilket inte återspeglar de regionala skillnaderna.
– SFP ser inte ut att lida nämnvärt av sin regeringsmedverkan. Största delen av finlandssvenskarna röstar fortfarande på SFP för att trygga svensk service i den egna kommunen.
Fotnot: Kimmo Grönlund intervjuades mitten av mars.
