Här är uppgifterna som partierna vill att kommunerna ska sköta

10.4.2015

Dagvården och grundskolan hör definitivt till kommunens uppgifter. Det är partierna i Kommuntorgets valenkät eniga om. Hur social- och hälsovården ska organiseras i framtiden råder det däremot olika uppfattningar om. Kommuntorget har frågat riksdagspartierna vilka uppgifter kommunerna ska ha i framtiden.

1  Vilka tre uppgifter måste kommunen fortsättningsvis ansvara för?
2 Vilka tre uppgifter bör annan instans ta över?
3 Godkänner du riktigt små kommuner med samma status som de stora?

KD: Låt FPA sköta stödet till anhörigvårdarna

kd-logo
Kristdemokraterna, ordförande Päivi Räsänen svarar.

1Kommunerna bör även i fortsättningen ta hand om frågor som dagvård, grundutbildning och stadsplanering. Vi tycker att det är viktigt att beslut i frågor som berör service till familjer och grundskolan ska fattas så nära de berörda som möjligt. Kommunerna har kunskap om servicebehovet. På kommunal nivå kan man också bättre besluta om och hur man ska använda privata serviceproducenter. Utvecklingen av kommunen genom stadsplanering ska kommunerna också ansvara för.

2KD vill flytta betalningen av stöd till anhörigvårdare till FPA. På det sättet skulle vi få enhetliga kriterier i hela landet och anhörigvårdarna skulle behandlas på samma sätt oavsett var de bor.Social- och hälsoreformen kommer att integrera primärvården och specialhälsovården under samma administration. Det medför att vården blir mer ändamålsenlig och människorna får direkt den service de behöver.I samband med vårdreformen bör man också ta ställning till räddningstjänsten. Räddningstjänsten ska samarbeta tätt med vårdområdet för största möjliga nytta inom sjuktransport och akutvård.

3Riktigt små kommuner har svårt att klara av alla förpliktelser på samma sätt som större kommuner. Små kommuner är tvingade till samarbete över kommungränserna vilket medför att beslutsfattandet inte längre är i kommunernas egna händer. Kommunstorleken är inget större problem om vårdreformen blir av och ansvaret för social- och hälsoservicen övergår till vårdområdet.

SDP: Dagvård och grundskola viktigast

sdp-logo
Socialdemokraterna, partisekreterare Reijo Paananen svarar.

1 2Kommunernas huvuduppgift är att säkerställa bastjänster för sina invånare. Dagvård och grundskola är bland de viktigaste kommunala tjänsterna. Det är bäst att basera bastjänsterna på kommunens eget arbete, men den tredje sektorn och privata företag kan användas för att hjälpa till.

3Det viktigast är, att kommunerna kan ta hand om sina huvuduppgifter. Skillnaderna mellan kommunerna balanseras med statsbidrag. Också i framtiden ska vi ha kommuner av olika storlek, men vi behöver mera samarbete eller större enheter för att invånarna får sin service.

SFP: Beslut om äldrevården lokalt

sfp-logo
Svenska Folkpartiet, ordförande Carl Haglund svarar.

1Den grundläggande utbildningen, äldreomsorg och planläggning (detaljplan). Invånarna är kommunernas viktigaste resurs – för att ha nöjda invånare krävs bra skolor och daghem, möjligheter att bygga och bo – både privat och för växande företag samt en fungerande äldrevård. Vi tror det skulle vara klokt att behålla beslutsfattandet kring äldrevården lokalt.

2I allmänhet bör man diskutera kommunernas framtida roll. Det handlar inte bara om uppgifter som kan tas över av andra, utan också uppgifter som kanske helt kan avskaffas. När det gäller större reformer, exempelvis andra stadiets utbildning, kan det finnas behov att definiera kommuneras roll i upprätthållandet.

3Kommuner bör givetvis ha samma status. Vårdreformens utfall kommer mycket långt att avgöra vilka uppgifter baskommunerna kommer att ha i framtiden. Det här kommer i sin tur att påverka diskussionen om kommunernas storlek.

Saml: Gallra i kommunernas skyldigheter

sdp-logo
Samlingspartiet, partisekreterare Minna Arve svarar.

1Samlingspartiet anser att den grundläggande utbildningen och dagvården är sådana uppgifter som kommunen bör ansvara för också i framtiden. Dessutom är det viktigt att kommunerna skapar förutsättningar för näringslivet och stärker en fungerande demokrati. Det är också något som förutsätts i den nya kommunallagen. När tjänster tillhandahålls och framför allt när de produceras bör man alltid fundera vilken aktör som lämpar sig bäst för uppgiften.

3Samlingspartiet anser att kommunernas uppgifter bör minskas så att kommunerna kan klara sina åligganden också i framtiden. Framför allt bör kommunernas skyldigheter (som är över 900) gallras. Skyldigheterna styr hur kommunen ska sköta sina uppgifter. Kommunerna bör ha större frihet än tidigare att utföra sina uppgifter. Den försökslag som stiftades under pågående valperiod var ett steg i rätt riktning. Vi bör fortsätta på denna väg. Genom fler verksamhetsmöjligheter för kommunerna kan uppgifterna skötas mer förmånligt och produktivt än tidigare men samtidigt så att tjänsterna uppfyller de krav som ställs på deras innehåll.

3Samlingspartiet anser att en situation där olika stora kommuner har samma uppgifter och skyldigheter inte är optimal. I framtiden blir det svårt för små kommuner att klara av alla uppgifter och skyldigheter. Samlingspartiet anser att ett bra alternativ vore om det i Finland fanns olika typer av kommuner.  Det skulle innebära att olika stora kommuner hade olika uppgifter. Utgångspunkten för olika kommuntyper i framtiden är en stark och genomskådlig kommunal självstyrelse, konkurrenskraft för stora stadsregioner, en mångfaldig serviceproduktion, en förståelse för ”geografin” och valfrihet för kommuninvånarna.

Gröna: Små kommuner har en annan roll

sdp-logo
De Gröna, partisekreterare Lasse Miettinen svarar på frågorna.

1Grundskolan, småbarnsfostran och detaljplaneringen. Småbarnsfostran och grundskolan är närservice och i fråga om dem borde beslutanderätten vara lokal. Det är naturligt att detaljplaneringen också i fortsättningen är kommunens ansvar och en uppgift för det demokratiskt valda fullmäktige.

2Ansvaret för att ordna social- och hälsovården måste överföras från enskilda kommuner till större aktörer för att medborgarna ska kunna tillhandahållas tjänster på lika villkor oberoende av kommunens ekonomi. Också planeringen och det strategiska beslutsfattandet i fråga om markanvändningen, boendet och trafiken bör åtminstone i de stora stadsregionerna överföras till regional nivå. På så sätt kan samhällsbyggandet och utvecklingen av trafiksystemet kontrolleras samtidigt som regionala skillnader motarbetas, dvs. differentierade bostadsområden med folk som har det bättre eller sämre ställt.

3Mycket små kommuner har en annan roll än stora kommuner. En liten kommun kan vara en välfungerande enhet för närservice och verklig närdemokrati, men resurserna är för små exempelvis för att kunna ordna en modern social- och hälsovård eller ha den expertis som byggnads- och miljötillsynen kräver. Stora kommuner har tillräckligt med resurser för en större mängd saker men besluten om närservicen kan försvinna utom räckhåll för invånarna. Därför behövs det starkare närdemokrati i stora kommuner så att invånarna bättre kan påverka hur det egna området ska utvecklas.

VF: Regionförvaltning med beskattningsrätt

sdp-logo
Vänsterförbundet: svaren ges av partisekreterare Marko Varajärvi

1Grundskolan, småbarnsfostran och fritidstjänster. Ju närmare invånarna besluten om tjänsterna fattas, desto bättre. Dessa tjänster finns nära invånarna och att producera dem i större skala ger ingen märkbar nytta.

2Sysselsättnings- och näringspolitiken, trafiksystemet och kollektivtrafiken samt social- och hälsovårdstjänsterna bör överföras till en demokratiskt vald regionförvaltning som har beskattningsrätt. Dessa tjänster tillhandahålls redan idag ofta över kommungränserna och därför skulle en demokratisering av beslutsfattandet göra förvaltningen tydligare och rättvisare.

3Naturligtvis, bara vi inför en demokratisk förvaltning i tre nivåer som förhindrar problemet med ”fripassagerare” i regionerna och begränsar kommunerna till att endast sköta närservicen.

C: Kommunen del av det dagliga livet

sdp-logo
Centern. Partisekreterare Timo Laaninen svarar

1Kommunernas organiseringsansvar borde omfatta uppgifter som hör till invånarnas dagliga liv, en trivsam boendemiljö och utvecklingen av den lokala livskraften och som inte behöver skötas av en större aktör än en enskild kommun. Sådana uppgifter är exempelvis dagvården, grundskolan och många uppgifter inom kultur, idrott, motion och fritidstjänster.

2Först måste det övervägas vilken aktör – exempelvis staten, en kommun eller en aktör på landskapsnivå – som lämpar sig bäst för uppgiften. Utgångspunkten är att de tjänster som kommuninvånaren dagligen behöver också tillhandahållas nära invånarna (se svaret till fråga 1). Uppgifter som inte direkt är basservice kan ordnas exempelvis av statliga aktörer eller så kan man utnyttja kompetensen hos Folkpensionsanstalten. Sådana uppgifter är till exempel vissa planerings- och tillsynsuppgifter och tekniska serviceprestationer såsom utbetalningar.

För det första utgår Centern från att skötseln av de ”tunga” uppgifter som kräver ett större befolkningsunderlag än hos en enskild kommun bör överföras till större aktörer för att trygga servicetillgängligheten och tillgången till tjänster på lika villkor. Om grunden för vårdreformen skulle vara den hemkommun-landskapsmodell som Centern föreslår, skulle social-, hälso- och sjukvårdstjänsterna tillhandahållas på landskapsnivå.

För det andra bör närståendevårdarnas finansiella stöd överföras till FPA för att trygga deras likabehandling.

Ett tredje uppgiftsområde som kunde överföras från kommunerna (till staten i detta fall) är många tillsynsuppgifter, exempelvis övervakningen av att kemikalieförordningen följs och marknadstillsynen av byggprodukter.

Centern framhåller att den offentliga ekonomin och medborgarnas tjänster inte räddas enbart genom att uppgifter ges till andra aktörer eller minskas. Dessutom bör verksamhetsformerna och processerna förnyas så att de blir mer effektiva, och de normer och skyldigheter som styr kommunerna bör luckras upp.

3Ja. Det är en rikedom och en fördel att det finns kommuner av alla storlekar i Finland. Principen om kommunal självstyrelse och likabehandling av kommuninvånarna är värden som inte kan delas. I stället för kommuner som rentav är lika stora som landskap, en idé regeringen drivit på under pågående valperiod, vill Centern se en förvaltning med tre nivåer enligt allmäneuropeisk modell: stat, landskap (regioner) och kommuner.

sannfinlandarna-logo
Sannfinländarna svarade inte på Kommuntorgets enkät.