Kommunförbundets ekonomer ser effekterna av ett eventuellt samhällsfördrag som mycket oklara. Man vill vänta med spekulationerna tills förhandlingarna är klara.

– Vi avvaktar och ser vart förhandlingarna bär innan vi börjar spekulera i effekterna, säger Benjamin Strandberg som är sakkunnig i kommunalekonomi vid Kommunförbundet.

Förhandlingarna mellan arbetsmarknadsparterna och regeringen har som mål att öka sysselsättningen i Finland genom förmånligare konkurrenskraft i jämförelse med andra länder inom EU.

Regeringen vill att Finlands konkurrenskraft ska vara högre än både Sveriges och Tysklands. Det ska vara billigare att konsumera finska varor och tjänster än motsvarande från andra länder. Statsminister Juha Sipilä (C) talar om en produktivitetsökning på fem procent.

Parterna oeniga

Oenighet råder mellan arbetstagar- och arbetsgivarsidan om löneuppgörelser ska infattas i samhällsfördraget. Akavas Sture Fjäder hävdar att löneuppgörelserna ska finnas med i samhällsfördraget, medan KT Kommunarbetsgivarnas Markku Jalonen säger att de ska föras separat.

– Hur lång är arbetstiden, semestern och hur ser sjukförmånerna ut, funderar Jalonen när han räknar upp andra metoder än löneuppgörelser för att sänka enhetskostnaderna för arbetet. Jalonen intervjuades av Yle.

Fördelaktigt för arbetsgivarna

Nationalekonomen Christer Lindholm vid Åbo Akademi hävdar att samhällsfördraget är det bästa av dåliga alternativ.

– Att förlänga arbetstiden och inte höja lönenivån är ett bättre alternativ än att sänka lönerna, säger Lindholm i en intervju för Åbo Underrättelser.

Enligt Lindholm fungerar inte en sänkning av lönerna eftersom köpkraften då minskar. Lindholm hävdar också att arbetsgivarna gynnas av  ett samhällsfördrag i högre grad än arbetstagarna, eftersom regeringens tilläggsnedskärningar drabbar arbetstagare ifall samhällsfördraget inte blir av.

KT Kommunarbetsgivarna anser att det är aktuellare än någonsin att gå vidare med samhällsfördraget.

– Utom synnerligen återhållsamma löneuppgörelser flera år framöver är det nödvändigt att sänka enhetskostnaderna för arbetet. Bland annat arbetsinsatsen kunde öka utan att höja kostnaderna, säger Jalonen.

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *