Oro för kommunernas möjlighet att påverka efter reformerna

13.9.2017

Vård- och landskapsreformerna innebär att det blir svårare för kommunen att påverka både på landskapsnivå och gentemot staten, anser de förtroendevalda i kommunerna. Stora städer och tvåspråkiga kommuner ifrågasättser reformerna i högre grad än andra kommuner.

Lite över hälften av de förtroendevalda som svarat på Kommunförbundets enkät ser att reformerna har en mer negativ än positiv inverkan för kommunerna. Ungefär 30 procent anser att de positiva och negativa inslagen är lika stora medan drygt 10 procent tror att de positiva effekterna blir större än de negativa.

Åsikterna kommer fram i en undersökning som gjorts våren 2017 inom ramen för forskningsprogrammet ARTTU2.

Över två tredjedelar av de svarande anser sig ha ganska bra koll på hur reformerna framskrider i den egna kommunen. Nästan hälften (49 %) uppskattar att de vet vad som är på gång på landskapsnivå, medan bara 42 procent tycker att de har koll på hur reforemerna framskrider på det nationella planet.

 

I beslutsfattarundersökningen våren 2017 lyftes särskilt fram fyra konkreta utmaningar, sett ur synvinkeln förändringsledningen i vård- och landskapsreformen:

  1. Kommunikationsutmaning. Speciellt de förtroendevalda hade bristfälliga kunskaper om hur reformen framskrider på statlig nivå.
  2. Legitimitetsutmaning. I många beslutsfattares ögon har reformen svag legitimitet. Enligt undersökningen ansågs reformens legitimitet vara svagast bland beslutsfattarna i stora städer och tvåspråkiga kommuner.
  3. Påverkansutmaning. De kommunala beslutsfattarna oroade sig över kommunens påverkningsmöjligheter efter reformen.
  4. Utmaning som gäller förändringsmotståndet. De kommuner som redan övergått till att organisera social- och hälsovården på landskapsnivå hyste större förtroende än genomsnittet för den pågående reformen.  Det verkar vara så att de kommuner som själva tagit initiativ till att förbereda reformen också upplevde mindre förändringsmotstånd än vad som vanligtvis är fallet.

Svaren har samlats i en rapport av Siv Sandberg:  Vad innebär vård- och landskapsreformen för kommunerna? De kommunala beslutsfattarnas åsikter våren 2017. Nytt från programmet ARTTU2 nr 10/2017. Finlands Kommunförbund. Helsingfors.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här