Oppositionen risar vårdreformen i kommunalvalsdebatten

Foto: Linda Grönqvist
Foto: Linda Grönqvist
19.1.2017

Vård- och landskapsreformen färgar vårens kommunalval. När tiden för kommunalvalskampanjer är som hetast behandlas  en del av reformlagarna i riksdagen och andra är på utlåtanderunda.

Oppositionen utnyttjar situationen och lyfter kraftig upp vårdreformen som tema inför kommunalvalet i april.

– Vård- och landskapsreformen är en så central del av kommuninvånarnas service att reformen absolut har en stor betydelse i kommunalvalet, säger SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.

Hon poängterar att social- och hälsovården flyttas över till landskapen först år 2019.

– Vi vet inte hur regeringens planerade valfrihet kommer att fungera i praktiken och mycket annat är också öppet.

SDP:s ordförande,  Antti Rinne förbereder sig för partimötet i februari där vård- och landsskapsreformen med säkerhet kommer att diskuteras. Rinne och hans motkandidater i kampen om ordförandeposten Timo Harakka och Tytti Tuppurainen lär ändå vara rätt eniga, med andra ord kritiska, i den här frågan.

Rinne påpekar att vård- och landskapsreformen inte kan förbises i kommunalvalskampanjen eftersom social- och hälsovården hör till kommunens kärnservice till  invånarna. Framtiden för den service som stannar kvar i kommunen är också hotad. Till de största riskerna lyfter Rinne upp de social- och hälsovårdsfastigheter som blir kvar i kommunens regi.

– Kommunerna blir kvar med en fastighetsmassa på fyra miljarder euro, som i flera kommuner dessutom är skuldsatt. Det blir en svår situation när kommunerna sitter på en egendomsmassa som de inte kan använda för att utveckla livskraften eller för bildningen.

Det hade räckt med vårdreformen

Framför allt vänstern och De Gröna fäster uppmärksamhet vid de kostnader som regeringens förslag innebär och menar att de inbesparingar som man strävar efter leder till nedskärningar i servicen och höjda klientavgifterna. Rinne tar som exempel de inbesparingar på en miljard euro som man räknar med att göra genom att skära ner på anstaltsvården för äldre personer.

– Befolkningen blir allt äldre och vi har redan sparat på anstaltsvården. Ytterligare inbesparingar leder till katastrof.

SDP håller fortfarande fast vid sin modell där man med utgångspunkt i den nuvarande kommunallagen skulle grunda storkommuner som enbart skulle ha hand om social- och hälsovården.

– Det skulle vara ett enkelt sätt att få ordning på social- och hälsovårdsservicen utan att stöta på grundlagsenliga problem, säger Rinne.

SFP:s Anna-Maja Henriksson har liknande tankar.

– När man ser bakåt tänker säkert många beslutsfattare att det hade varit bättre att om vi hade lyckats genomföra en ordentlig kommunreform, så som vi försökte under den förra regeringsperioden, säger Henriksson.

Världens dyraste reform

Från början var ett av målen med reformen att skära ner social- och hälsovårdskostnaderna med tre miljarder euro. När regeringen precis innan jul presenterade sitt preciserade förslag nämnde familje- omsorgsminister Juha Rehula (Centern) sparmålet och inrikesminister Paula Risikko (Saml.) konstaterade att att inbesparingarna ligger i att folk får vård i ett tidigare skede.

– Nu ser det ut som att vi får världens dyraste social- och hälsovård, säger SDP:s Antti Rinne.

Oppositionen påminner också om andra mål som reformen ursprungligen ville nå, som minskade skillnader i hälsa och integration.

– Något måste ändå göras. Hälsoklyftorna ökar och befolkningen åldras. Det handlar framför allt om de som bor i förorterna och på landsbygden, säger Rinne med en knäpp på näsan till Centern och Sannfinländarna.

 Begränsad valfrihet

Det är få som tror på att valfriheten blir verklighet i hela landet. Enligt olika uppskattningar är det bara i fem landskap som valfriheten kommer att fungera fullt ut.

De Grönas vice ordförande Touko Aalto har kritiserat Centern för valfriheten.

– Nu får Centern betala helt geografiskt  för att de sålde valfriheten till Samlingspartiet, säger han.

Diskussionen om Vasa centralsjukhus väckte de svenskspråkiga och andra som förhåller sig positivt till det svenska språket i Finland. Opinionsmätningarna visar att stödet för SFP ökat. Ett ökat stöd för språkfrågorna gav också president Sauli Niinistös uttalande där han påminde om de språkliga rättigheterna.

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson understryker att frågan i Österbotten inte enbart handlar om språk, utan om hela landskapet och servicen där.

– Idag fungerar social- och hälsovården överlag  bra i alla de kommuner där SFP har ett starkt stöd, så det är inte konstigt om vi är oroliga, säger Henriksson.

Företagens roll förundrar

Inom vänstern är man fortfarande väldigt skeptisk gällande den privata sektorns roll.

– Våra skattepengar är till för för att producera tjänster, inte för att ge privata företag vinster som de flyttar till skatteparadis utomlands, säger Rinne.

Också Vänsterförbundets ordförande Li Andersson har varit inne på samma linje i sina ställningstaganden.

Artikeln ingår i senaste numret av Kuntalehti.
Text: Eero Karisto  Översättning: Linda Grönqvist

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här