Ökat tryck på sysselsättningsanslag

1.7.2015

Sysselsättningsanslaget minskar snabbt. I år är anslaget dessutom mindre än tidigare.

– Under de senaste dagarna har medborgare och företag som är oroliga över hur sysselsättningsanslagen ska räcka till kontaktat arbetsministeriet. De har varit oroliga för att sysselsättningsanslagen ska ta slut och att arbetslösheten på detta sätt förvärras, säger justitie- och arbetsminister Jari Lindström.

I proportion till antalet arbetslösa är storleken på de sysselsättningsanslag mindre än under tidigare år. För detta år har man reserverat 724 miljoner euro för lönesubventioner, arbetskraftsutbildning, startpengar för nyetablerade företagare och för annan arbetskraftsservice.   Anslaget har i år använts snabbare än normalt.

Det är den höga arbetslösheten som har ökat användningen av anslagen. Hittills har 60 000 personer sysselsatts med hjälp av pengarna, t.ex.  genom lönesubventionerat arbete och utbildning. Beaktas samtliga finansieringskällor stiger antalet sysselsatta till ca 125 000 arbetslösa.

– Vi måste komma ihåg att lönesubvention och startpeng är behovsprövade stöd, som arbets- och näringsbyrån beviljar inom ramen för statsbudgeten. Det är således inte möjligt att få eller bevilja dessa automatiskt, betonar minister Lindström.

Det finns stora regionale skillnader i hur sysselsättningspengarna används.  Detta beror på att sysselsättningssituationen varierar i olika regioner.

– Det skedde en klar förskjutning av tyngdpunkten i sysselsättningsanslagen i år, när man reserverade en temporär s.k. öronmärkt finansiering för personer som fått arbetsmarknadsstöd i 300 dagar och för långtidsarbetslösa. Detta gjordes för att långtidsarbetslösheten har ökat oroväckande. Man hade också kommit överens om förskjutningen av tyngdpunkten med kommunerna, för att kommunernas utgifter för arbetsmarknadsstödet inte ska öka oskäligt.

På arbetsministeriet bedömer man att de öronmärkta pengarna räcker till utgången av detta år. Läget för anslagen för de andra grupperna är stramare.