Alla svenskspråkiga kandidater ställer inte upp för SFP
Det är inte enkelt att hitta kandidater. Arkivbild: Matti Kilpinen, Museiverket
Oftast ställer de svenskspråkiga kandidaterna upp i tvåspråkiga kommuner, men det finns även svenskspråkiga kandidater i enspråkigt finska kommuner, där andelen svenskspråkiga invånare är mycket liten. I alla partier utom SFP är andelen svenskspråkiga dock försvinnande liten.
Sammanfattning
- SDP och KD får efter SFP flest röster bland svenskspråkiga kandidater
- Sammanlagt går det bättre för de svenskspråkiga kandidaterna än för SFP ensamt – partiet får bara omkring två tredjedelar av de svenskspråkiga kandidaternas röster
I kommunalvalet 2021 fanns det totalt närmare 36 000 kandidater, varav närmare 2 000 var svenskspråkiga och 850 talade andra språk än finska, svenska eller samiska. Det betyder att antalet svenskspråkiga kandidater var mer än dubbelt så stort som antalet kandidater som talade andra språk än finska, samiska och svenska.
Minst andel svenskspråkiga kandidater har Sannfinländarna och Centern, båda under en procent. Dessa partier finns i stort sett främst i enspråkigt finska kommuner och mycket sällan i tvåspråkiga kommuner med svenskspråkig majoritet. Ser man till antalet kandidater är Kristdemokraterna näst ”svenskast” efter SFP, vilket förklaras av att KD är starkt i vissa kommuner i Österbotten, där svenskspråkiga utgör majoritet.
Hur rösterna fördelas utifrån kandidatens språk
I kommunalvalet 2021 samlade de svenskspråkiga kandidaterna 92,0 procent av SFP:s röster. Andelen svenskspråkiga kandidater i alla partier var sammanlagt 5,5 procent, men de samlade hela 6,7 procent av rösterna. Två tredjedelar av dessa röster gick till SFP. Om alla svenskspråkiga kandidater tillsammans hade bildat ett eget parti i kommunalvalet 2021, hade de alltså fått en tredjedel större väljarstöd än SFP, som landade på 5,0 procent av rösterna.
Valframgång för svenskspråkiga kandidater
Från ett partiperspektiv är det betydelsefullt att en del av de svenskspråkiga väljarna röstar på andra partier än SFP. I många kommuner, särskilt i Österbotten, ligger SFP:s stöd lägre än andelen svenskspråkiga berättigade väljare. Ju starkare SFP är, desto mindre andel av de svenskspråkiga rösterna lyckas partiet faktiskt få.
I kommunalvalet 2021 gick två tredjedelar av de svenskspråkiga kandidaternas röster till SFP. SFP:s andel av de svenskspråkiga kandidaternas röster är märkbart högre i kommun- och välfärdsområdesval (ungefär 70 procent) än i riksdagsval (kring 50–60 procent). En förklaring är att det i kommunalvalet, särskilt i SFP:s starka fästen, ofta finns få svenskspråkiga kandidater från andra partier. Det finns alltså få alternativ till det härskande majoritetspartiet. I riksdagsvalet kan däremot invånare i dessa kommuner rösta på ett bredare urval av kandidater från hela valkretsen.
Sammanfattningsvis visar siffrorna att SFP fortfarande är ett tydligt förstaval för en majoritet av de svenskspråkiga kandidaterna och väljarna – men långt ifrån det enda. De övriga partiernas nominering av svenskspråkiga kandidater gör att en betydande del av de svenskspråkiga rösterna hamnar utanför SFP.
