Nu letar Larsmo finska ortnamn

Foto: Eva-Stina Kjellman
Foto: Eva-Stina Kjellman
9.6.2015

Vad ska Bosund, Kackur och Fagernäs heta i det tvåspråkiga Larsmo? Kommunen blev frivilligt tvåspråkig vid årsskiftet och nu ska alla vägar och alla holmar i skärgårdskommunen få finskspråkiga namn. Men trots att Larsmo sedan länge hetat Luoto på finska är det ett namn som inte ens de finskspråkiga invånarna använder.

Larsmo

  • Kommunen bytte status från enspråkigt svensk till frivilligt tvåspråkig 2015.
  • I slutet av 2014 hade kommunen drygt 5 100 invånare.
  • 92,3 procent av invånarna har svenska som modersmål.
  • Drygt 29 procent av invånarna är 0–14 år.
  • SFP har 11 platser i fullmäktige, KD 11 och SDP 5.

Beslutet att bli en tvåspråkig kommun har stor ekonomisk betydelse för Larsmo. ”Vinsten”
i form av högre statsbidrag är 1,2 miljoner euro. När fullmäktige behandlade ärendet i november i fjol röstade tre ledamöter emot, två från Svenska folkpartiet och en från Kristdemokraterna. Ingen av de 27 ledamöterna som deltog i beslutsprocessen har finska som modersmål.

Tanken på att bli tvåspråkigt är inte helt ny i Larsmo. Så sent som senaste fullmäktigeperiod motionerade finskspråkiga fullmäktigeledamoten Timo Prittinen (SFP) om att Larsmo skulle ansöka om att bli frivilligt tvåspråkigt. Motionen blev nedröstad i fullmäktige.

Förvaltningschef Carola Löf och kanslisekreterare Maria Peltomaa. Foto: Margareta Björklund

– Det som har hänt sedan dess är att statsbidragssystemet har ändrat så att tvåspråkigheten har blivit ekonomiskt fördelaktig för kommunerna, noterar förvaltningschef Carola Löf.

Förutom Larsmo blev även Korsnäs kommun frivilligt tvåspråkig vid årsskiftet. Närpes stad är än så länge den enda enspråkigt svenska kommunen på fastlandet, men gör Larsmo och Korsnäs sällskap i början av 2016.

Tillsätter namnkommitté

Tvåspråkighet i praktiken

  • En tvåspråkig kommun ska ge allmänheten service på finska och svenska.
  • Handläggningen av ett förvaltningsärende bestäms utgående från det språk parten använder, dvs. personens eget val.
  • Kommunen ska visa sin tvåspråkighet genom skyltning, blanketter och broschyrer på båda språken.
  • Medlemmar i en tvåspråkig kommuns organ har rätt att vid sammankomster använda finska eller svenska.
  • Fullmäktiges möteskallelser och protokoll skrivs på båda språken. Beslut om språket i övriga organ fattas av kommunen själv.
  • Annonser, kungörelser, anslag och annan information till allmänheten ska alltid ges på båda språken.
  • I kommunallagen finns det bestämmelser om språkkunskaperna i kommunen. Språkkunskaperna för kommunalt anställda fastställs oftast i behörighetsvillkoren.

Källa: Nationalspråksstrategin – Praktiska verktyg för kommuner och samkommuner (Kommunförbundet 2014)

Tvåspråkigheten ger förvisso pengar, men den medför också nya utgifter för kommunerna. Alla vägar, holmar, byar och gårdsgrupper ska förses med finskspråkiga namn och skyltar. Ett arbete som ännu inte startat i Larsmo.

– Vi kommer troligen att tillsätta en namnkommitté som får i uppdrag att titta närmare på namnfrågan, säger Löf.

Förutom vägarna ska också den vidsträckta skärgården förses med tvåspråkiga adresser. Arbetet med att förse sommarstugorna på holmar och skär med svenskspråkiga adresser gjorde Larsmo kommun så sent som för några år sedan. Nu ska kommunen komplettera förteckningen med finskspråkiga namn.

Historiska sektionen i Larsmo Hembygdsförening har i ett brev till kommunen krävt att de gamla, historiskt förankrade svenska namnen på gårdsgrupper och vägar inte ska översättas. Hembygdsföreningen vill inte översätta namn som Fagernäs, Bastuhamn och Bosund. Däremot kan vägnamn utan historisk anknytning översättas, anser föreningen och nämner vägar som Tranvägen-Kurkitie, Lingonvägen-Puolukkatie.

Hur är det då med det finskspråkiga namnet på Larsmo kommun, Luoto?

– Ingen använder namnet Luoto i dagligt tal, inte ens våra finskspråkiga invånare. Larsmo är gångbart och lätt att uttala på både finska och svenska. Egentligen borde vi skippa Luoto och använda Larsmo på båda språken, säger Löf.

Den som ringer till kommunens växel, får veta att hen kommit till ”Larsmo kommun”. Inget Luoto där inte.

Högre krav på servicen

Larsmo översätter alla fullmäktigeprotokoll och bilagor. Det är numera också tillåtet att tala finska på fullmäktigemötena.

– Kommunens förvaltningsspråk är fortfarande svenska, men vi har beredskap att ge service också på finska, förklarar Löf.

Det är kanslisekreteraren Maria Peltomaa som ansvarar för kommunens finskspråkiga service. Hon tror att kravet på finsk service kommer att bli högre nu när Larsmo är officiellt tvåspråkigt.

– Jag översätter det jag hinner, bland annat uppdaterar jag kommunens webbsida på båda språken. Det jag inte hinner översätta, köper vi in som köptjänst, berättar hon.

Redan nu vet Maria Peltomaa att det kommer att bli en tidsmässig utmaning att få handlingarna klara på finska och svenska samtidigt.

– Därför försöker jag vara med och påpeka behovet av översättning redan i ett tidigt skede av processerna, säger hon.

Foto: Eva-Stina Kjellman
Foto: Eva-Stina Kjellman

Skriver om språkstadga

Vad översättningen från svenska till finska kommer att kosta kommunen är ännu inte klart. Några öronmärkta anslag för översättning finns inte med
i årets budget.

– Det här året får bli testår, när året är slut vet vi mer, säger Carola Löf.

– Behandlar fullmäktige en omfattande detaljplan blir kostnaderna för översättningen snabbt över 1 000 euro, räknar Peltomaa.

I framtida upphandlingar kommer kommunen att beställa materialet på båda inhemska språken. Med tvåspråkighet kom också kravet på att annonsera på båda språken.

– Tidigare räckte det med att annonsera på svenska. Numera annonserar Larsmo på både svenska och finska, vilket fördyrar våra annonskostnader betydligt, säger Löf.

Under övergångstiden på två år kommer Larsmo att skriva om kommunens språkstagda.

– Arbetet är inte klart, men det är givet att vi kommer att föra in ett språkkrav för kommunens högre tjänstemän. Av de högre tjänstemännen kommer det att krävas minst goda kunskaper i finska, säger Löf.

Under vintern och våren har ett tiotal kommunanställda gått på språkkurs i finska tillsammans med kollegerna i Pedersöre. Efter avslutad kurs har deltagarna möjlighet att avlägga Lilla språkprovet i finska.

Språkförhållandena i Larsmo kommun är i dag 92,3 procent svenskspråkiga, 6 procent finskspråkiga och 1,7 procent övriga språk. Bland gruppen övriga språk finns bland annat engelska, burmesiska, persiska, ryska, norska och syrisk arabiska.

– Andelen finskspråkiga har varit stabil i tiotals år, konstaterar Carola Löf.

Men antalsmässigt växer de finskspråkiga Larsmoborna.

Kommunen har ingen egen dagvård eller undervisning på finska. I stället samarbetar man med grannkommunen Jakobstad.