Kandidatjakt på gång – var är alla unga kvinnor?

22.8.2016

Socialdemokraterna satsar på fler svenskspråkiga kandidater än tidigare, SFP vill ställa upp kandidater i upp till 50 kommuner och Vänsterförbundet hoppas att unga kvinnor ska aktivera sig som en protest mot de nedskärningar som riktar sig just mot dem. Trots det verkar den sjunkande trenden gällande antal kandidater som ställer upp fortsätta.

Kommunalvalet 2017, logo 2En rundfrågning som Kuntalehti gjort till alla partier visar att kandidatnomineringarna
kommit igång tidigare i år än inför tidigare kommunalval. Statistiken visar ändå en nedåtgående trend gällande antal personer som ställer upp som kandidater i kommunalvalet.

En orsak till det här är att kommunalpolitiken blivit allt mer komplicerad och svår, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet, i en intervju för Kuntalehti.

En annan orsak kan vara att platserna i fullmäktige blivit färre i och med att maxantalet för hur många kandidater som kan ställa upp och bli invalda minskat i och med kommunsammanslagningar.

Sannfinländarna och de gröna växte i förra valet

2016-08-kommuntorget-kommunalval-002

År 2012 minskade antalet kandidater i kommunalvalet jämfört med tidigare år inom alla partier förutom för Sannfinländarna och De gröna. Sannfinländarna ställde upp fem gånger fler kandidater är 2012 jämfört med år 2004 och gjorde den största ökningen under den perioden. De grönas antal ökade med en fjärdedel.

Centern har tappat allra flest kandidater. Under de åtta åren mellan 2012 och 2004 minskade antalet kandidater med en fjärdedel. Trots det hade Centern klart flest kandidater i det senaste kommunalvalet. Orsaken till att antalet kandidater minskat i Centern är antagligen att partiet främst satsat på att ställa upp kandidater i landsbygdskommunerna.

Riksdagspartiernas partisekreterare ger nu en bild av att kandidatnomineringen går bra. Det som bromsar arbetet med att hitta kandidater är att valet flyttats från oktober till april och att så mycket är oklart i och med att vårdreformen är på hälft och man inte vet hur den kommer att påverka kommunens framtid.

Unga kvinnor har inte tid för politik?

viktor.kock
Viktor Kock.

En som märkt av att det är svårt att värva kandidater just nu är Viktor Kock, ordförande för FSD, Finlands svenska socialdemokrater.

– Många säger att det tar för mycket tid och överlag tycker jag tröskeln att ställa upp verkar hög. En del som varit med länge säger att de inte orkar längre, säger Kock.

Speciellt svårt menar Kock att det är att locka med yngre kvinnor.

– De säger i högre grad än männen att de inte har tid på grund av familjeskäl, vilket ju tyvärr visar på att traditionella könsroller styr vem som har tid eller inte att ställa upp.

Inom Vänsterförbundet upplever man generellt sett nu ett uppsving med många fler partimedlemmar efter ordförandevalet tidigare i år. Joonas Leppänen, partisekreterare för Vänsterförbundet hoppas att de unga kvinnorna ska aktivera sig.

– Det  kan gå åt båda hållen. Men nu när de planerade nedskärningarna slår hårt just mot unga kvinnor kunde man hoppas att det sporrar dem att ställa upp i kommunalvalet.

mikael_snellman
Mikael Snellman.

Att unga kvinnor skulle vara svårflirtade är något man inte upplevt inom Kristdemokraterna, berättar Mikael Snellman som är ordförande för Kristdemokraternas svenska organisation.

– Ofta har vi faktiskt haft nästan fler kvinnor än män som kandidater, säger Snellman.

Vad beror det på?

-Jag kan inte säga säkert, men kanske det beror på att vi fokuserar rätt mycket på familjefrågor och barnen i vår politik och det intresserar de kvinnliga kandidaterna.

Mål: Fler svenskspråkiga kandidater inom SDP

Inom FSD har man ändå kommit bra igång med att värva svenskspråkiga kandidater.

– År 2012 hade 260 av våra kandidater svenska som modersmål och 66 kandidater var tvåspråkiga. Målsättningen är att öka antalet och för tillfället har vi fler kandidater än vi hade vid samma tidpunkt inför valet 2012. I vissa kommuner har vi redan fler svenskspråkiga kandidater i år än i förra kommunalvalet.

Kock vill ändå inte avslöja vilka kommuner det här gäller eftersom det kan påverka nomineringen.

– Men redan i förra valet hade vi ett uppsving i Syd-Österbotten och det ser ut att hålla i sig.

2016-05-joonas-leppanen
Joonas Leppänen.

Leppänen tror inte det blir svårt att hitta svenskspråkiga kandidater inom vänstern.

– Vi fick en väldigt svenskspråkig partiledning, så jag tror det kan båda gott för antalet svenskspråkiga kandidater i kommunalvalet. Men det är svårt att säga ännu, arbetet med kandidatnomineringarna har precis kommit i gång.

– Svenskan har traditionellt alltid varit stark inom Vänsterförbundet och i Helsingfors har vår fullmäktigegrupp redan idag nästan lika många svenskspråkiga medlemmar som sfp:s, säger Leppänen.

”Sofflocket största konkurrenten för SFP”

Inom SFP är man inte rädd att svenskspråkiga kandidater inom andra partier ska stjäla röster.

– Det är bara bra om det finns intresse för det svenska också inom de andra partierna. Sofflocket är ändå vår största konkurrent. Statistiken visar att 70-75 procent av finlandssvenskarna röstar på SFP om de tar sig till valurnorna så vi arbetar för ett högt valdeltagande, säger SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff.

FREDRIK_PRESSBILD
Fredrik Guseff.

I Svenskfinland har intresset varierat mycket men i t.ex. Vanda har SFP kommit bra igång och hade redan i våras över 20 kandidater på sin lista vilket kan jämföras med att det var 46 personer som ställde upp för SFP i Vanda sist.

– Sedan finns det andra kommuner som av tradition är senare ute, men överlag tror jag att vi nu går in i den intensivaste fasen av kandidatnomineringen som håller på mellan september och slutet av november, säger Guseff.

Precis som Kock menar Guseff att man känner av ett generationsskifte bland de förtroendevalda.

– Det finns en hel del kommunpolitiker som suttit med sedan 70- eller 80-talet som nu tycker det är dags att stiga åt sidan och låta yngre förmågor ta över. Frågan är om man lyckas locka med tillräckligt många nya istället.

Guseff påpekar att det är viktigt för SFP att ha en bred representation bland kandidaterna både då det gäller ålder, kön, utbildning och regional spridning,

– Sedan tror jag det är viktigt att ha bred representation också inom kommunerna med kandidater från olika områden inom kommunen.

I förra kommunalvalet hade SFP kandidater uppställda i drygt 40 kommuner, målet i år är att komma upp till ännu fler, upp till 50 kommuner.