Många saknar tvåspråkighetsprogram

6.5.2015

Största delen av de tvåspråkiga kommunerna saknar ett tvåspråkighetsprogram eller motsvarande. Som orsak anger kommunerna att de inte ansett att liknande program behövts eller så tycker man att de bestämmelser som finns i förvaltningsstadgan gällande tvåspråkighet är tillräckliga.

Nationalspråksnätverket

I nationalspråksnätverket ingår alla tvåspråkiga kommuner. De rekommenderas att utse en ansvarsperson för nationalspråksstrategin.

Kommunförbundet koordinerar arbetet i nätverket.

Läs mer om nationalspråksstrategin

Uppgifterna kommer från en enkät som Kommunförbundet gjort inför kommunernas nationalspråksnätverksträff i Tammerfors på onsdagen.

Drygt en femtedel av kommunerna säger ändå att de har ett tvåspråkighetsprogram och cirka 16 procent meddelar att ett tvåspråkighetsprogram är under planering. Flera av de tvåspråkiga kommunerna saknar också personer med specifikt ansvar för minoritetsspråksfrågor.

Det finns 32 tvåspråkiga kommuner på fastlandet. Av dem har 14 svenska som majoritetsspråk och 18 finska som majoritestspråk. Närpes är den enda enspråkigt svenska kommunen på fastlandet. På Åland är alla 16 kommuner enspråkigt svenskspråkiga. Sammanlagt har vi 49 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland.

”Svårt få service på finska”

Bland de kommuner som frågat sina invånare eller personalen hur de upplever att den språkliga servicen fungerar i kommunen har det  ofta visat sig att det varit den finskspråkiga servicen man upplevt som svag. Det här gäller i de tvåspråkiga kommuner på fastlandet som har svenska som majoritetsspråk.

Från de öppna svaren:

”Vi får ibland kritik för att den finska informationen inte håller tillräckligt hög kvalitet.”

”En av de viktigaste sakerna som kom upp var de finskspråkiga personernas missnöje, eftersom de upplevde att de inte alltid får service på finska då de använder sig av social- och hälsovårdstjänsterna.”

Översättningen en flaskhals

Ur de övriga öppna svaren framgick att översättningen lätt blir en flaskhals för tvåspråkigheten och att det upplevs problematiskt att rekrytera personer som talar båda språken. I vissa fall var det bristfälliga språkkunskaper som sågs som hinder.

”I personalenkäten framkom att de anställda gärna vill betjäna kunderna på deras eget modersmål, men många upplever sina bristfälliga språkkunskaper som ett hinder.”

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här