2 miljarder euro. Det är totalkostnaderna för de nya uppgifter som staten har ålagt kommunerna sedan år 2001. 2 miljarder euro är också det penningbelopp som kommunerna ska spara under de följande fyra åren.

– Summan är den samma och det är därför lockande att leka med tanken att återgå till den lagstiftning som gällde 2001, konstaterar Kommunförbundets vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma  och tillägger:

­-  Verkligheten är naturligtvis mera komplicerad än så, inbesparingarna på den offentliga sektorn kan under inga förhållanden göras mekaniskt.

Enligt Mäki-Lohiluoma är den kommande regeringens viktigaste och största uppgift att minska den offentliga sektorns skuldsättning.

– Den nya regeringen bör under sommaren jobba fram en trovärdig plan för hur den offentliga ekonomin ska fås i balans. För att lyckas måste regeringen också diskutera hur kommunernas uppgifter och skyldigheter ska minska.

Enligt Mäki-Lohiluoma är de strukturella reformerna nödvändiga, även om effekterna i ekonomin kommer att märkas först på 2020-talet.

Mäki-Lohiluoma hoppas att regeringen förbinder sig att finansiera alla nya uppgifter som åläggs kommunerna till 100 procent under mandatperioden.

– Denna princip kan den nya regeringen kopiera från det gamla regeringsprogrammet, konstaterar Mäki-Lohiluoma.

I den rådande ekonomiska läget är det av oerhört viktigt att de ekonomiska effekterna av de beslut som riksdag och regering fattar är trovärdiga. Kommunförbundet har därför offentliggjort sina egna beräkningar av vad kommunernas uppgifter och skyldigheter kostar.

– Våra beräkningar uppdateras kontinuerligt att kan användas fritt av alla, säger Mäki-Loiluoma.

Kommunförbundets beräkningarna över vad kommunernas uppgifter kostar.

Kari-Pekka Mäki-Lohiluomas blogg.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *