Kvinnorna håller ställningarna i kommunernas politiska ledning – i helfinska Hattula vill svenskspråkiga styrelseordförande Ellen Rydbeck vara en förebild
Rydbeck säger att responsen på hennes ordförandeskap i kommunstyrelsen så långt varit positiv, men omedvetna fördomar finns.
Centern, SDP och Samlingspartiet lade beslag på över 80 procent av ordförandeuppdragen i kommunernas och städernas fullmäktige och styrelser efter valet i juni.
Det här visar Kommunförbundets kartläggning av hur ordförandeskapen fördelar sig.
En slutsats av förbundets utredning är att antalet fullmäktigeplatser inte nödvändigtvis reflekterar partiernas kontroll över ordförandeposterna. Sett ur den synvinkeln är Centern överrepresenterat, medan Sannfinländarna, som gjorde sitt bästa kommunalval någonsin, är underrepresenterade.
Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom förklarar detta med att även om Sannfinländarna gjorde ett bra val överlag, så var det bara i ett fåtal kommuner som de var bland de tre största partierna.
I de kommuner där partiet var bland de största har detta också belönats med ordförandeuppdrag i fullmäktige och styrelser.
Samma analys gäller för De gröna, Vänsterförbundet och Kristdemokraterna.
Sammanlagt fördelades 1 747 ordförande- och vice ordförandeuppdrag i 293 kommuner på fastlandet – 959 i fullmäktige och 788 i kommun- eller stadsstyrelser.
Av fullmäktiges ordföranden är 34 procent kvinnor, och 35 procent av styrelserna leds av kvinnor. För fullmäktiges del är det ett litet steg tillbaka. Efter valet 2017 var andelen kvinnliga fullmäktigeordföranden 39 procent. Å andra sidan har andelen kvinnliga styrelseordföranden ökat, från 31 till 35 procent.
Pekola-Sjöblom konstaterar därför att kvinnornas ställning överlag hålls intakt, men noterar också att uppdraget som kommun- eller stadsstyrelseordförande väger tungt och därför är 4 procentenheter en betydande ökning.
I sammanlagt 30 kommuner och städer leds såväl fullmäktige som styrelse av kvinnor. SDP, De gröna och Vänsterförbundet är den vanligaste partibeteckningen här.
I två kommuner – Tövsala och Viitasaari – utgörs fullmäktiges och styrelsens presidium enbart av kvinnor. Den manliga dominansen är ändå påtagbar: i 23 kommuner ryms bara män med i presidierna.
Tydligt av Kommunförbundets utredning är också att erfarenhet av politiska uppdrag väger tungt. Hela 83 procent av ordföranden i fullmäktige och styrelser har tidigare suttit i fullmäktige och mer än var fjärde ordförande hade ett liknade uppdrag under förra fullmäktigeperioden.
Ruovesi och Hattula sticker ut
I 19 fullmäktige är ordförande svenskspråkig, samtliga finns i tvåspråkiga kommuner. Vad gäller ordföranden i kommun- eller stadsstyrelser så är 22 svenskspråkiga. 20 av dessa finns i tvåspråkiga kommuner, men Ruovesi och Hattula har svenskspråkiga kommunstyrelseordföranden.
I Ruovesis kommunstyrelse är det Marcus Hackman, som valdes in på listan Ruoveden Etu, som svingar klubban. I Hattula är Ellen Rydbeck, 31, kommunstyrelseordförande. Hon valdes in som obunden på Samlingspartiets lista.
Rydbeck hade ingen politisk erfarenhet innan hon ställde upp i kommunalvalet. Att hon inte bara blev invald utan också fick en tung ordförandepost förklarar hon med att det fanns en efterfrågan på nya lokalpolitiker med en annorlunda bakgrund.
– Jag är född i Hattula men har bott utomlands och på andra håll i Finland under en längre tid. Det, i kombination med att jag flyttat tillbaka till Hattula, är lantbrukare och ekonom från Hanken var till min fördel. Det har också varit turbulenta tider i Hattula. Kommunen har förekommit i medierna och inte alltid i positiva ordalag. Tajmingen var bra, säger Rydbeck.
Turbulensen som Rydbeck talar om handlar bland annat om anklagelser om arbetsplatsmobbning. Kritiken riktades främst mot kommunstyrelsens förra ordförande, samlingspartisten Matti Puotila.
Att Rydbeck har svenska som modersmål är inget som fått Hattuloborna att höja på ögonbrynen. Det finns några svenskspråkiga familjer i kommunen och svenskan är en del av Rydbecks identitet, säger hon själv.
– Min mamma är svenskspråkig och min pappa, som är från Skåne, är tandläkare i kommunen.
Kommunförbundets utredning visar att läget är rätt oförändrat vad gäller kvinnor på kommunala ordförandeposter. Vilka är dina erfarenheter som kvinnlig kommunstyrelseordförande?
– Jag har bara fått positiv respons. Folk verkar jätteglada över att en ung kvinna fått en sådan här position. Sedan är det klart att det finns vissa mer erfarna män som signalerar att jag inte har samma auktoritet som de, utan att de själva reflekterar över det. Men så ser vårt samhälle ut. Äldre män har mera auktoritet. Så långt har jag inte upplevt det som ett problem, för responsen har varit så positiv. För mig är representation viktigt. Att någon som ser ut som jag har den här positionen kan förhoppningsvis motivera andra att göra samma. Därför var det viktigt för mig att ta emot uppdraget.
Ett av Rydbecks första uppdrag var att se till att Hattula fick en ny kommundirektör. I slutet av september valde fullmäktige Pekka Järvi till Katariina Koivistos efterträdare.
Nu gäller det att ta itu med Hattulas kommunstrategi, säger Rydbeck.
– Innan vi kommit överens om en strategi har vi svårt att fatta beslut. Det är också viktigt att vi lokalpolitiker lär känna varandra och kan samarbeta, så att det inte uppstår en opposition i fullmäktige. Vi ska kunna tala öppet med varandra, argumentera och till och med bråka – men om sakfrågorna, inte med varandra. Beslutsprocessen måste också vara öppen, så att kommuninvånarna vet hur vi kommit fram till beslut och så att vi kan motivera besluten.
Läs också: Petra Lind är det exotiska inslaget i Askola som vill hjälpa barn och unga
