-Vi behöver lagstiftning om svensk service samt en nationell koordinering av grupper med specialbehov. Och precis som kommunerna har i dag måste de nya självstyrande områdena ha en förvaltningsstadga som säger hur servicen på svenska ska ordnas.Så sammanfattar Kommunförbundets direktör för svenska och internationella ärenden, Kristina Wikberg, tankarna kring den reform av social- och hälsovården samt förvaltningen som är under beredning. Hon tillfogar att de nya självstyrande områdena bör ha minoritetsnämnder som bevakar och utvärderar hur den svenska servicen sköts.

Valfrihet också på svenska

-Ytterligare en viktig fråga är friheten att välja offentlig eller privat service. Valfrihet måste finnas också för den svenskspråkiga befolkningen och kriterierna för serviceproducenterna måste vara klara.

Wikberg är inte ensam om att just nu fundera på svensk service i framtiden. Runt om i landet; i kommuner, samkommuner och sjukhusdistrikt grunnar man på vad reformen ska föra med sig. Ett problem är att man i dag vet rätt litet konkret om innehållet hittills. I expertgrupperna som bereder reformen finns ingen speciellt utsedd representant för det finlandssvenska språkområdet.

-Därför har Reformgruppen kommit till. Det är viktigt att vi talar oss samman i Svenskfinland över region- och partigränser och är proaktiva med förslag till smarta lösningar i en tid då det ska effektiviseras och sparas. Gruppen kommer inte med några rekommendationer men kan lyfta upp enskilda frågor av vikt. Var och en av de organisationer som är med talar sedan för sig själv, säger Kristina Wikberg.

Specialstadganden behövs

Uppfattningen är nu att det inte räcker med språklagen och grundlagen för att trygga de svenskspråkigas rättigheter. Det behövs specialstadganden.

Svenska Reformgruppen hörde på onsdagen olika organisationer som arbetar med specialgrupper inom social- och hälsovården som till exempel funktionshindrade.

-Det gemensamma budskapet är att man är orolig eftersom det är oklart hur servicen kommer att fungera i framtiden, man är rädd för att inte noteras och inte få förståelse för sina behov, säger Kristina Wikberg.

Beredningen av den stora reformen går nu vidare så att kommunerna ska ge sina utlåtanden före den nionde februari. Då handlar det bland annat om till vilket vårdområde kommunen vill höra.

På frågan om Wikberg nu vågar tro att denna massiva reform verkligen blir av, svarar hon:

-Man har inte råd att stanna upp efter den pannkaka som försöket till en vårdreform blev under den förra regeringen, säger Wikberg.

Hon säger att kommunerna nu ska ha is i magen och inte ta några förhastade beslut.

-Håll i alla sammanhang framme det svenska, hälsar Wikberg.

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *