Kommunförbundets mål för nästa regeringsprogram klara

Kommunernas hus.
Kommunernas hus.
18.10.2018

Klimat, digitalisering och bildning. Kommunförbundet vill att nästa regering förser kommunerna med verktyg för att klara av framtidens utmaningar. 

Kommunförbundets styrelse godkände förbundets mål för regeringsprogrammet för riksdagsperioden  2019-2023 (på finska) på sitt möte på torsdagen. Förbundet kommer att ompröva sina mål när man vet hur landskaps- och vårdreformens framskrider.

Målen fokuserar på de väsentliga utgångspunkter som säkerställer att kommunerna och städerna har förutsättningar att utföra sitt arbete: Klimatförändringen, förändringarna i arbetslivet, digitaliseringen och delningsekonomin ställer krav på kommunernas verksamhetsmiljö, skattesystemet och finansieringen av hela den offentliga sektorn.

Speciellt kommunernas finansieringssystem och skatteunderlag, samt statsandelssystemet för kommunal basservice måste tryggas i framtiden.

Målen delas upp i fem områden:

  • Långsiktig och flerdimensionell kommun- och stadspolitik
    En kommun- och stadspolitik som utgår från de allt mer olika kommunernas behov och en regionutveckling som tar hänsyn till hela landet bör genomföras och stödas på nationell nivå. Kommunerna och landskapen ska som en del av självstyrelsen ha rätt att avtala om skötseln och överföringen av uppgifter till eller från landskapen. Kommunernas rätt att producera social- och hälsovårdstjänster ska göras möjlig genom lagstiftning.

  • Konsekvent statlig klimatpolitik för att stöda kommunernas klimatarbete

    Kommunerna behöver bättre förutsättningar att bekämpa klimatförändringen och främja den cirkulära ekonomin. För att kommunernas arbete ska kunna påskyndas måste staten erbjuda bestående stödinstrument och bedriva en konsekvent klimatpolitik, som stöder kommunernas långsiktiga klimatarbete.

    Anpassningen till klimatförändringen kräver en klarare fördelning av uppgifter, ansvar och finansiering mellan staten, landskapen, kommunerna, företagen och fastighetsägarna. Anpassningsåtgärderna behöver samordnas och finansieras nationellt.

  • Verktyg för att bygga en bra livsmiljö
    Kommunerna har det primära ansvaret för förutsättningarna för tillväxt, innovationer, livskraft och sysselsättning. Därför bör lagstiftningen om tillväxttjänster tillåta smidiga avtal mellan kommuner och landskap bland annat för att lokala särdrag ska kunna beaktas.

    Ett förfaringssätt bör skapas där kommunernas, de regionala organisationernas och de nationella aktörernas kompetens och resurser förenas för att sysselsätta personer med en svag ställning på arbetsmarknaden. Det är fråga om ett omfattande åtgärdsprogram som bör bestå av lösningar som främjar arbetskraftens rörlighet, kompetensen, den sociala tryggheten och integrationen. Kommunerna måste säkerställas de resurser som en framgångsrik integrering förutsätter. 

     Regeringen bör skapa förutsättningar för hållbart boende till rimligt pris med beaktande av de olika behoven i olika delar av landet. De trafikpolitiska lösningarnas långsiktighet bör ökas och staten bör svara för finansieringen av infrastrukturen på det nationella planet.

  • Förutsättningar för digitala tjänster och e-tjänster i hela landet
    Statsförvaltningen bör säkerställa jämbördiga möjligheter för alla kommuner och deras invånare att dra nytta av den digitala utvecklingen. Samarbetet kommunerna emellan och gemensam utveckling av datateknik inom hela den offentliga förvaltningen bör ökas och koncept som stöder digitaliseringen bör utvecklas.

    Digitala tjänster, e-tjänster och kunskapshantering förutsätter kompetens och investeringar. Ny teknologi, såsom robotik och artificiell intelligens bör utnyttjas så effektivt som möjligt i utvecklingen.

  • Bättre förutsättningar för bildning och välfärd

    De småbarnspedagogiska tjänsterna bör utvecklas i enlighet med barnets intresse så att de är mångsidiga och flexibla och beaktar barnets pedagogiska behov, vårdbehovet och familjens behov.

    Början av skolgången bör stödjas genom metoder att identifiera och ingripa i problem i ett tidigt stadium, bland annat i form av bättre handledning och elevvård och en tvåårig förskoleundervisning.

    Den grundläggande finansieringen för utbildning bör utökas betydligt och finansieringen bör ge möjlighet till särskilda insatser för att på att det lokalt mest ändamålsenliga sättet stödja unga som hotas av marginalisering.

Läs hela pressmeddelandet här.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här