Kommunerna lyckades dämpa vårdkostnader
De stora och medelstora kommunernas social- och hälsovårdskostnader hölls oförändrade under 2014. Det visar en undersökning av Kommunförbundet.
Om man beaktar löne- och prisutvecklingen sjönk kostnaderna med 0,6 procent från föregående år.
I bland annat Esbo, Helsingfors, Vanda, Sibbo och Kyrkslätt minskade kostnaderna i förhållande till löne- och prisutvecklingen.
År 2014 uppgick kostnaderna för hälso- och sjukvården i de stora städerna till cirka 5 miljarder euro. En nedskärning av utgifterna på 0,6 procent blir således 30 miljoner euro. Samtidigt har staten år 2014 ökat förpliktelserna inom hälso- och sjukvården i hela landet med 50 miljoner euro. Av detta belopp är städernas kalkylerade andel omkring 30 miljoner euro.
– För närvarande finns det många faktorer som orsakar kostnadstryck inom den offentliga hälso- och sjukvården: den åldrande befolkningen, recessionen och kommunernas ökade lagstadgade skyldigheter, säger Tarja Myllärinen, direktör för Kommunförbundets social- och hälsovårdsenhet.
– Med tanke på det kan de stora städerna anses ha lyckats utmärkt med sin kostnadskontroll. Detta har nåtts genom att servicestrukturerna har ändrats och verksamheten har förenhetligats och effektiviserats. Många kommuner har lyckats minska institutionsvården inom primärvården, vilket syns i en minskning med 15 procent av kostnaderna för institutionsvård inom hälso- och sjukvården.
Hälso- och sjukvårdskostnaderna i Esbo var de lägsta bland de stora städerna 2014, 2 112 euro per invånare. Kostnaderna sjönk reellt med 1,7 procent från föregående år. Också i de två föregående årens jämförelser har Esbo haft de lägsta kostnaderna per invånare.
Lägst i Sibbo
Kommunförbundet har utöver kostnaderna för hälso- och sjukvården även jämfört socialvårdskostnaderna i de medelstora kommunerna. Totalkostnaderna för social- och hälsovården i fjol var 3 306 euro per invånare. Den reella kostnadsökningen var 1,5 procent.
I de medelstora kommunerna sjönk kostnaderna för primärvården, medan kostnaderna för den specialiserade sjukvården och socialvården ökade. Kostnadsökningen inom socialvården syntes i synnerhet som en ökning av kostnaderna för handikappservicen, specialomsorger om utvecklingsstörda, missbrukarvården och utkomstskyddet.
Sibbo hade lägst kostnader, 3 015 euro per invånare.
– Det är ett resultat av att servicen målmedvetet utvecklats och verksamheten effektiviserats i många år. Kundorienteringen, det förebyggande arbetet och de enhetliga servicehelheterna samt det multiprofessionella arbetet har styrt bland annat ledningen av omstruktureringarna, processutvecklingen och förändringen av verksamhetsformerna, analyserar Leena Kokko, social- och hälsovårdsdirektör i Sibbo.
Kostnadsjämförelsen mellan stora städer omfattar Björneborg, Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo. I medeltal betalade dessa städer 2 275 euro om året per invånare för hälso- och sjukvården.
Jämförelsen mellan medelstora kommuner omfattar Borgå, Imatra, Kemi, Kervo, Kotka, Kyrkslätt, Lojo, Lovisa, Raumo, Rovaniemi, Salo, Sibbo, S:t Karins, S:t Michel, Träskända, Tusby och Varkaus samt Kajanalands samkommun för social- och hälsovård och Mustijoki samarbetsområde.
Läs också:
Kostnaderna för hälso- och sjukvården i stora kommuner (på finska)
Kostnaderna för social- och hälsovården i medelstora kommuner (på finska)
