”Kommuner och landskap i samma förbund”

Hannes Manninen vill se kommuner och landskap i samma förbund.
Hannes Manninen vill se kommuner och landskap i samma förbund.
24.5.2018

Stadsrådet Hannes Manninen förespråkar ett gemensamt förbund för kommuner och landskap.

– En splittrad intressebevakning ligger inte i någondera partens intresse. Kommunförbundets 25-åriga historia har visat att det är klokt att samla resurserna.

Manninen festtalade när Kommunförbundets förbundsdelegation uppmärksammande Kommunförbundets 25-års jubileum i Helsingfors på torsdagen.

Manninen konstaterade att kommunsektorn står i ett nytt vägskäl om landskapsreformen och den anknytande social- och hälsovårdsreformen blir verklighet.

– Kommunerna och landskapen kommer att ha både gemensamma och motstridiga intressen.  Vilken ställning får då intressebevakningen för landskapen i framtiden, och vilken ställning får KT Kommunarbetsgivarna? Det finns en risk för en ny decentralisering. Enligt min mening vore det verkligen synd om det går på det sättet.

Enligt Manninen beror nuläget delvis på att Kommunförbundets sakkunskap inte utnyttjats till fullo i beredningen av landskaps- och vårdreformen.

– Jag tror att vi tillsammans med staten hade kunnat sätta mer flexibla mål och nått dem snabbare.

Manninen förespråkar ett gemensamt landskaps- och kommunförbund med två linjer, dvs.  en landskapslinje och en kommunlinje under samma tak. Både linjerna skulle ha egna självständiga beslutsorgan på direktionsnivå och en gemensam styrelse med ansvarar för den allmänna administrationen och den övergripande samordningen av strategiska frågor.

– Det krävs nu framsynthet och sammanhållning av beslutsfattarna, eftersom en splittrad intressebevakning inte ligger i någondera partens intresse. Kommunförbundets 25-åriga historia har visat att det är klokt att samla resurserna.

Hannes Manninen (C) har varit kommun- och stadsdirektör,  riksdagsledamot och kommunminister och  styrelsemedlem i Stadsförbundet och Kommunförbundet.

Sju organisationen blev en för 25 år sedan

Kommunförbundet bildades 1993 när tre kommunala centralorganisationer, tre separata nationella intressebevakningsförbund och det kommunala arbetsmarknadsverket fusionerades till en organisation.

Samhälleliga förändringar och begränsade ekonomiska resurser leder i allmänhet till organisationsreformer, konstaterade Hannes Manninen och tillade att för 25 år sedan kom initiativet till sammanslagning från medlemmarna i de olika organisationerna.

–  Sammanslagningen hade också statsmaktens stöd. Staten ansåg att kommuner av olika slag borde komma överens om en gemensam syn på kommunala frågor, så att inte staten behövde lösa tvister mellan olika förbund.

De som motsatte sig sammanslagningen ansåg att tre separata förbund har större makt om och när de enades i någon fråga, vilket de ju oftast gjorde.

– Som helhet anser jag att det var en lyckad lösning att slå ihop organisationerna, underströk Manninen.

Så bildades Kommunförbundet

  • I början byggde kommunernas intressebevakning på olika kommunformer och modersmål.
  • Städernas och köpingarnas intressebevakning sköttes av Finlands Stadsförbund (1917), med rötter i den kommunala centralbyrån för städerna och köpingarna som grundades år 1912.
  • För de finskspråkiga landskommunernas intressebevakning grundades år 1921 Maalaiskuntien Liitto, från och med år 1969 Suomen Kunnallisliitto.
  • På motsvarande sätt grundades år 1926 Finlands Svenska Landskommuners förbund, senare Finlands Svenska Kommunförbund (1970).
  • När kommunernas verksamhet utvidgades till att omfatta regionplanering, specialiserad sjukvård (centralsjukhusen) och obligatorisk yrkesutbildning samt lagstadgade, riksomfattande tjänste- och kollektivavtal grundades intressebevakningsorganisationer för varje sektor.
  • Därmed uppstod Sjukhusförbundet, Landskapens förbund i Finland, Förbundet för Finlands yrkesläroanstalter och Kommunala arbetsmarknadsverket, som till skillnad från de övriga var lagstadgat.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här