Kommundirektörer skeptiska: Hur ska framtidens kommun se ut?

Foto: Statsrådet/ Sakari Piippo
Foto: Statsrådet/ Sakari Piippo
29.5.2015

Regeringsprogrammet innebär stora förändringar i kommunernas verksamhet. Kommundirektörer förhåller sig kritiskt till delar av programmet, men är ändå positivt överraskade över hur målinriktat programmet är.

Riitta El-Nemr, Kristinestads stadsdirektör, tycker att det är bra att regeringsprogrammet är målinriktat.

– För att nästa generation inte ska få en stor skuldbörda är det bra med ett regeringsprogram som är målinriktat, säger El-Nemr.

Också i Evijärvi tackar kommundirektören Sabah Samaletdin regeringsprogrammet för att det finns en tydlig målsättning.

– Det är en positiv överraskning att regeringspartierna vågade ta ansvar och fatta icke populära beslut. Det ger känslan av att Finland strävar framåt istället för att se på hur bra allting var förr, säger Samaletdin.

I Pargas oroar sig stadsdirektör Patrik Nygrén över de frågorna som berör kommunerna.

– En av de sämsta skrivningarna i regeringsprogrammet är formuleringen om framtidens kommun, säger Nygrén.

Regeringsprogrammet formulerar framtidens kommun på följande sätt: ”Den huvudsakliga uppgiften för framtidens kommun är att se till att det finns existensmöjligheter för invånare, företag och sammanslutningar.”

Många frågetecken kring social- och hälsovården

Social- och hälsovården är kommunernas största utgift. Centerns landskapsmodell vars detaljer ännu är oklara kommer att påverka vad kommunerna i framtiden ska producera och hur finansieringen kommer att se ut.

Nygrén säger att det är otroligt problematiskt att flytta över hälften av utgifterna till ett självstyrt organ där kommunen inte kan påverka vad som sker. Ifall organisationen får en ledning som väljs med demokratiska val ändrar det på närdemokratins roll.

– Om det kommer ett fjärde organ som vi väljer representanter till i  demokratiska val ändrar det på statsskicket i Finland. I praktiken tar landskapen över kommunernas uppgift, säger Nygrén.

– Vi väntar på social- och hälsovårdsreformen. Sextio procent av vår budget går till att producera tjänsterna, därför kommer det att påverka oss mest, säger El-Nemr.

Vad sköter framtidens kommun?

Kommundirektörerna funderar också på vilka lättnader det ska komma i kommunernas uppgifter.

– Statsandelarna och de uppgifter som kommunerna ska sköta måste vara i balans, tycker El-Nemr.

Bland annat andra stadiets utbildning kommer regeringen att ändra på drastiskt. Tanken är att spara 600 miljoner i utbildningssektorn. Andra stadiets utbildning ska stå för största delen av besparingarna.

– Det är ännu oklart hur andra stadiet påverkas eftersom regeringsprogrammet består av strategiska planer, men gymnasiet är viktigt för oss i Evijärvi, säger Samaletdin.

I Pargas grubblar Nygrén på hur regeringen tänker när kommunernas största uppgift enligt regeringsprogrammet är att vara ”en aktör som främjar livskraften, företagsverksamheten och sysselsättningen i området”.

– För tillfället utgör den verksamheten en bråkdel av våra utgifter. Det handlar om några procent av den totala budgeten, säger Nygrén.

En fråga som också är aktuell för Pargas som skärgårdskommun är att regeringen har lovat att satsa på vägnätet. Skärgårdstrafiken konkurrerar om de pengarna. Nygrén tror ändå inte att skärgårdstrafiken drabbas.

– Det lyser alltid en orange lampa när det talas om vägnätet. Jag hoppas regeringen förstår behovet av att bevara skärgårdstrafiken. Troligen kommer inget drastiskt att ske  eftersom all dramatik kommer att koncentreras till servicen som kommunerna erbjuder.

 

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här