Grannas: Allt det roliga blir kvar i kommunen
Vilken är kommunens roll efter förvaltningsreformen? Det här grunnar alla kommunala beslutsfattare på. Sibbos kommundirektör Mikael Grannas ser också många möjligheter.
Från början av 2019 ska Finland ha en förvaltning med tre steg: stat, kommun och självstyrande områden (landskap).
– Att leda en kommun kan bli ganska roligt i framtiden när de jobbigaste bitarna, social- och hälsovården överförs till de självstyrande områdena, som jag hellre kallar landskap. Kommunen får koncentrera sig på allt det roliga som jippon, fritid, barn, samhörighet och markplanering, säger Mikael Grannas, kommundirektör i Sibbo.
Han tror att alla kommuner, från Helsingfors till de allra minsta, kommer att få en identitetskris efter reformen.
– Men för en del mindre kommuner kan reformen innebära positiva förändringar och de kan få fler uppgifter att ansvara för. För större kommuner kan det innebära en lättnad att bli av med hälften av serviceansvaret.
Bildningssektorn är en av de centrala delarna som blir kvar. Betydelsen av kultur, idrott och trivsamhet kommer att öka särskilt när det gäller de vuxna kommuninvånarna.
– Ansvaret för hälsobefrämjande och välmående kvarstår hos kommunen, men för mig är det fortfarande ett mysterium vad som menas med det. Markanvändningen är också fortfarande en central del, men ansvarsfördelningen är delvis fortfarande öppen.
Risk att unga faller mellan stolar
Hur sker ansvarsfördelningen då fysiska delen av social- och hälsovården överförs till landskapen medan kommunen ansvarar för kommuninvånarnas psykiska välmående ( i form av förebyggande arbete)? Grannas tror att det kan uppstå problem om det finns skilda kassor för samma klient.
– Vill kommundirektören satsa tiotusentals euro på förebyggande arbete när det gäller unga eller ser man det som en enklare utväg att slussa vidare till socialsidan? Risken är att unga faller mellan stolarna. Samma gäller åldringar som bor hemma.
Liksom många andra kommunala beslutsfattare oroar sig Grannas för hur det ska gå med kommunens fastigheter i framtiden efter att de självstyrande områdena övertar social- och hälsovården.
– Vi har dåliga erfarenheter av det här efter att Helsingfors annekterade delar av Sibbo. Det blev domstolsprocesser och tvister om ersättningar.
Grannas ser också risker med att man nu går inför två jättereformer samtidigt: valfrihet och förvaltning.
– Särskilt med tanke på specialgrupperna är det positivt att vi går inför ett system med valfrihet men det kommer samtidigt att innebära stora utmaningar och stora strukturella omställningar. De bästa läkarna kollar läget en stund och öppnar sedan egna firmor. Plötsligt har vi privatiserat vården.
Grannas tror också att reformen kommer att leda till stora partipolitiska förändringar inom kommunsektorn.
– Man ser redan nu vilka politiker som är intresserade av vårdfrågor, de kommer att söka sig till de självstyrande områdena.
Anneli Pahta, Kimitoöns blivande kommundirektör är skeptisk till att vårdreformen kommer att leda till Kimitoön får nya läkare.
– Jag förstår inte hur det ska lyckas då vi har svårt att locka läkare till kommunen idag. Jag hoppas att man inom de självstyrande områdena kan samla goda erfarenheter från andra ställen. Efter att ha hört minister Rehula ( i förrgår) verkar det som om de områden där man infört egna regionala försök har försprång.
Reija Linnamaa, strategichef i Tammerfors påpekar att de stora städerna har en central roll när det gäller att befrämja välmående och konkurrenskraft i hela landet.
– Man borde uppmärksamma den specialroll de stora städerna här i det förberedande arbetet med de självstyrande områdena. För tillfället talas det inte alls om stadspolitik.
Kommundirektörerna diskuterade kommunernas förändrade roll under ett seminarium på Kommunernas hus i går torsdag.
