Fritt vårdval blev reform för rika och friska

Foto: Pixhill.com
Foto: Pixhill.com
25.5.2015

Den här veckan väntas det klarna om social- och hälsovårdsreformen går vidare med en samkommunmodell eller svensk landstingsmodell, samt om den privata sektorn för en utökad roll. I Sverige kan patienterna välja fritt mellan offentligt och privat, ett system som i höstas fick skarp kritik av Riksrevisionen. Så här skrev vår korrespondent Magnus Wrede då.

Större valfrihet för patienterna och fri etableringsrätt för vårdcentraler. Det var tanken bakom reformen som var ett av den förra regeringens flaggskepp. Nu får den hård kritik av statliga Riksrevisionen.

Granskningen av vårdvalsreformen har väckt stor debatt i Sverige. Från borgerligt håll kommer starka protester mot Riksrevisionens rapport. Den nya rödgröna regeringen vill göra det frivilligt att tillämpa lagen om valfrihetssystem (LOV) i primärvården.

Sedan 2010 har de 21 landstingen, som ansvarar för sjukvården i Sverige, varit tvungna att låta privata företag starta vårdcentral var de vill, så länge de uppfyller de kvalitetskrav landstingen ställer. Ersättningssystemen har kunnat variera, de bestäms av landstingen. Eftersom ersättningen följer patienten konkurrerar vårdgivarna om patienter.

Ojämn fördelning av vårdcentraler

En viktig orsak till införandet av vårdvalet var att bristande tillgänglighet utgjorde ett av primärvårdens stora problem. Nu konstaterar Riksrevisionen att vårdcentralerna blivit fler och att närheten till en vårdcentral förbättrats för många invånare. Men fokus i granskningen har lagts på effekter som inte varit önskvärda. Utnyttjandet av vården har blivit mer ojämlikt. Friska individer gör fler läkarbesök efter införandet av vårdvalet, sjuka gör färre besök.

Nya vårdcentraler har framför allt etablerats i områden där invånarna har högre medelinkomster, är bättre utbildade och yngre än 70 år. Medan nedläggningar i större utsträckning har drabbat svagare områden.

Som riksrevisorn Jan Landahl sammanfattat: Reformen verkar ha medfört att patienterna med de största vårdbehoven trängts undan till förmån för patienter med mindre vårdbehov.

Att efterfrågan styr mer än behoven strider mot de etiska principer som gäller inom vården. De bygger på likvärdig vård för alla och att de svårast sjuka skall prioriteras. Därför har det enligt Riksrevisionen uppstått en målkonflikt mellan reformens syfte att primärvården ska styras av patienternas efterfrågan och de etiska principerna för prioriteringar i vården.

Borgerligt försvar

Demensförbundets ordförande Stina-Clara Hjulström tycker sig ha fått sina farhågor bekräftade. Hon säger i en kommentar till rapporten: ”Det är nästan en fars när patienter i den stora gruppen multisjuka sitter med en katalog med 120 företag som de ska välja mellan. De är så sjuka och dåliga att de inte ens kan hålla en färdtjänstkupong
i handen”.

Men från borgerligt håll försvaras reformen. En lång rad ledande landstingspolitiker från det största tidigare regeringspartiet Moderaterna har i en stor debattartikel anklagat Riksrevisionen för svartmålning. De menar att vårdvalet varit lyckosamt och pekar framför allt på den ökade tillgängligheten.

De skriver också att spridningen av nya vårdcentraler i olika typer av områden varit större än granskningen ger vid handen. De pekar på andra utvärderingar som visat delvis andra resultat. Och slutsatsen är att vårdvalet kommit för att stanna: Utveckla, inte avveckla!

En stor poäng för de borgerliga partierna har varit att flytta makt från politikerna till de enskilda medborgarna.

Vill avskaffa ”tvångslag”

Inte heller Riksrevisionen rekommenderar ett avskaffande av vårdvalet. I rapporten föreslås några andra åtgärder: Gör ersättningssystemen mer enhetliga, använd bestämmelser om särbehandling i hälso- och sjukvårdslagen, tydliggör myndigheternas uppföljningsuppdrag. Men den nya regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet tänker avskaffa ”tvångslagen” som ålägger landstingen att följa LOV och erbjuda vårdval. Det bör vara frivilligt att tillämpa lagen, enligt regeringen.

Det föreslogs redan före Riksrevisionens rapport presenterades, men sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) tycker nu att argumenten stärkts.

Problemet för regeringen är dock att den inte har majoritet i riksdagen. Där vill en majoritet bevara vårdvalet – de fyra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna.

MAGNUS WREDE

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här