Framtidens kommunpolitiker är mer än en beslutsfattare

Illustrationer: Sebastian Dahlström.
Illustrationer: Sebastian Dahlström.
21.10.2016

Det räcker inte längre att sitta med på möten och vara en del av beslutsprocessen. Framtidens kommunpolitiker är också en brobyggare och facilitator i kommunen.

I och med de kommande landskapen bildas en helt ny förvaltningsnivå med egna beslutarorgan i Finland. Kritiska röster menar att kommunerna inte längre kommer att vara intressanta för politikerna, utan att politikerna istället kommer att söka sig till landskapen. Sini Sallinen är sakkunnig vid Kommunförbundet och arbetar med frågor som rör kommunutveckling, demokrati och ledarskap. Hon berättar att man bland kommunpolitikerna ser en tudelning i inställningarna.

img_2992 En del tycker att kommunalpolitiken blir ointressant men det finns också de som ser möjligheterna. Social- och hälsovården har tagit så mycket plats att det inte funnits utrymme för så mycket annat. Nu kan man lyfta fram och arbeta för andra frågor. Det beror väldigt mycket på vilka egna intressen de förtroendevalda har, säger Sallinen.

Den kommande landskapsreformen påverkar på många sätt kommunens framtid. Då social- och hälsovården flyttas till landskapen blir kommunen av med nästan hälften av sina uppgifter och lika stor del av budgeten. Det här påverkar också de förtroendevalda i kommunen.

Kommunen blir enligt Sallinen alltmer en aktör som ska främja livskraft, delaktighet och välfärd i kommunen. Här blir kommunens roll att skapa nätverk och möjligheter för olika aktörer att samarbeta.

 Det går inte längre att som förtroendevald enbart sitta på möten och fatta beslut. Framtidens beslutsfattare  ska fungera som sparringspart gällande nya idéer, delta i olika forum och evenemang och motivera kommuninvånarna att vara delaktiga och samarbeta, säger Sallinen.

”Kommunalvalet språngbräda vidare”

På sikt tror många att de politiker som framför allt vill påverka inom social- och hälsovårdsfrågor kommer att söka sig till landskapen.  Sallinen påpekar ändå att landskapsvalet infaller i februari 2018 och att hela reformen  träder i kraft först från och med 2019.

  Så de som har intresse av att påverka politiskt kommer nog att ställa upp i kommunalvalet i vår. Kommunalvalet kan också vara en språngbräda vidare till landskapsfullmäktige .

Å andra sidan menar Sallinen att landskapsreformen och vad den innebär kanske inte har konkretiserats ännu för alla förtroendevalda. Därför kan det hända att den pågående reformen inte syns i antalet kandidatnomineringar ännu i det här valet utan först i nästa kommunalval.

Sallinen hoppas också att förändringen ska locka med nya, yngre kandidater i kommunalvalet.

 Utmaningen i kommunerna är att förstå hur direkt och representativ demokrati kan fungera parallellt. En stor del av invånarna vill ha möjlighet att påverka snabbt och enkelt då det gäller frågor som rör deras vardag.

Hur kommer den nya kommunens roll att synas i valdiskussionerna?

  Det är svårt att säga. Vi hoppas att framtidens kommun och vilka möjligheter det innebär diskuteras aktivt. Men det är ett faktum att kommuninvånarna själva ofta kan tala om allt från Alko till posten då man frågar vad som är viktigt i kommunen, säger Sallinen.

  Vård- och landskapsreformen med ytterligare en förvaltningsnivå gör det inte precis lättare att greppa vad kommunen gör. Jag tror de förtroendevalda i kommunen nog får räkna med att fortsätta att svara på frågor om social- och hälsovården ännu ett tag, säger Sallinen.

Vardagsnära frågor viktiga

Jonas Heikkilä kommer att ställa upp i kommunalvalet för De gröna i Åbo. Det är fjärde gången han ställer upp och han hoppas att han den här gången får en plats i fullmäktige.

  Viljan att ställa upp har inte förändrats. Jag vill arbeta för att mina egna och andra barn ska ha det bästa i framtiden, säger Heikkilä.

1heikkilaHeikkilä är själv mest intresserad av frågor som rör utbildning och planläggning men har naturligtvis också satt sig in i vårdfrågor. Han tror att det framför allt är de politiker som enbart koncentrerat sig på vårdfrågor som i framtiden kommer att överge kommunalpolitiken.

Det som oroar Heikkilä är att det fortfarande är så oklart vad som kommer att finnas kvar i kommunen i framtiden att besluta om.

  Kommunalvalet har traditionellt inte varit det val som fått folket till urnorna och jag är rädd att intresset nu sjunker ännu mer, speciellt bland den äldre befolkningen där vårdfrågorna upplevs som viktiga.

  Vi får bara fortsätta försöka engagera invånarna och visa att många beslut fattas på kommunal nivå oberoende av vad regeringen gör.

”Vi har flugit lite för högt”

Christel Liljeström, fullmäktigeordförande i Sibbo har varit med i kommunalpolitiken sedan 1985. Hon tror att kommunpolitikerns arbete kommer att förändras till det bättre.

christel_ed_6_kasvot   Jag har funderat mycket på det här och jag håller inte med om att makten försvinner från kommunerna. En sektor försvinner visserligen, men det kommer annat istället, säger Liljeström.

Hon menar att kommunen i framtiden återgår till att fokusera på mer konkreta frågor som påverkar kommuninvånarnas vardag. Det stärker också individens möjlighet att vara med och påverka och gör det lättare att kombinera förtroendeuppdrag med arbets- och familjeliv.

  Idag säger många att de inte har tid att vara med i kommunpolitiken och sätta sig in i alla stora och svåra frågor. I framtiden blir det här lättare. Det handlar om vår skola, vår idrott och vår vardag och inte om stora mammutar som HUCS, som det kan vara svårt att förstå alla dimensioner av.

Samtidigt blir det viktigt att skapa en positiv dragningskraft till kommunen.

 Man får vara lite egocentrad och skryta med sin egen kommun.

Under de drygt 30 åren som Liljeström varit aktiv inom kommunalpolitiken tycker hon att den blivit allt mer abstrakt och partipolitiskt. Regerings- och oppositionspolitiken har, framför allt i de större städerna, trängt in i kommunpolitiken.

   Det har varit väldigt mycket strategier och program. Vi har en tid flugit lite högt med kommunutveckling och annat. Jag menar inte att vi ska gå tillbaka till att räkna pennor i skolklasserna, men det är bra att komma tillbaka till det som rör vardagen.

Hon tror att kommunalpolitiken fått ett negativt rykte eftersom den verkar svår och man upplever att politikerna fattat beslut som är över huvudet på dem.

   Nu behöver man inte längre ha de stora visionerna utan det viktiga är att besluta om det som är nära. Man behöver inte vara rädd för att inte förstå de stora frågorna för att komma med i kommunalpolitiken.

Av framtidens förtroendevalda efterlyser Liljeström framför allt värdediskussioner tillsammans med invånarna.

 Jag hoppas att man inte bara skulle räkna i euro och cent, utan fokusera på att invånarna får den service de behöver.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här