Ett val i kulisserna

Utgående från en färsk rapport verkar flytten av valet, från april till juni, och förlängningen av förhandsröstningstiden ha varit ett lyckat beslut.
Utgående från en färsk rapport verkar flytten av valet, från april till juni, och förlängningen av förhandsröstningstiden ha varit ett lyckat beslut.
17.3.2017

När du röstar i kommunalvalet 9 april väljer du inte bara vem som blir invald i din kommun. Hur du röstar i kommunalvalet påverkar också vem som utses till ledamot i Folktinget. Något man nu vill öka väljarnas medvetenhet om.

Folktingsledamöterna utses vart fjärde år utifrån röstningsresultatet i kommunalvalet. I vardagligt tal talar många om ”folktingsvalet”, men på Folktinget vill man hellre tala om mandatfördelningen i Svenska Finlands folkting.

– Det är inte något direkt val eftersom det inte är möjligt att rösta direkt på folktingskandidaterna, säger Camilla Grundström som är biträdande folktingssekreterare och har hand om det praktiska arbetet med folktingsvalet  på Folktinget.

Nu vill man på Folktinget öka allmänhetens medvetenhet om att ett nytt Folkting ska utses.

– I det här språkklimatet krävs det stora insatser av Folktinget och vi behöver fler röster som håller fram och försvarar det svenska när hoten haglar tätt, säger Grundström.

I år har sju partier, alla riksdagspartier förutom Sannfinländarna, lämnat in listor med folktingskandidater. Sammanlagt är det 273 kandidater nominerade från de fem valkretsarna: Helsingfors, Nyland, Åboland, Vasa och övriga Finlands distrikt. Åland har sju mandat som tillsätts skilt av Lagtingsledamöterna på Åland

Räknar svenskspråkiga kandidater

Partierna lämnar in så kallade långa listor på de personer som de tycker skulle platsa i Folktinget. På listorna rangordnar partierna kandidaterna så att de som ligger överst på listan först blir invalda.

Folktingskandidaterna är ofta uppställda som kommunalvalskandidater, men det är inget krav. I år är t.ex. Christel Liljeström uppställd i Nyland för SFP fast hon inte ställer upp i kommunalvalet.

– Det finns flera personer som vill jobba för det svenska i Finland, men som kanske inte vill vara kommunalt förtroendevalda, säger Grundström.

Hildur Boldt som är kontaktperson för SDP och den som koordinerar partiets listor säger att de flesta som ställer upp som folktingskandidater också är kommunalvalskandidater.

– I de flesta distrikt är kandidaterna också uppställda i kommunalvalet. Helsingfors är ett undantag, eftersom vi har rätt få svenskspråkiga kommunalvalskandidater här, säger Boldt.

Hur många som blir invalda från partiernas listor beror på hur många röster partiernas svenskspråkiga kandidater fått i kommunalvalet.

På Folktinget håller man därför koll på vilka kandidater som är registrerade som svenskspråkiga. I år är de något färre än i förra kommunalvalet.

Svenska kandidater är de kommunalvalskandidater som i befolkningsdatasystemet angett svenska som sitt modersmål, men utöver det kan partierna begära att också andra kommunalvalskandidater ska räknas med som svenska kandidater.

– Förra året kom det in ungefär 250 sådana förslag och dem går den politiskt tillsatta mandatfördelningsnämnden sedan enskilt igenom och ser om de kan kvalificeras som svenskspråkiga kandidater.

Indirekt val ger politisk bredd

Grundström berättar att Folktingsledamöterna valdes med direkta val fram till 80-talet. År 1983 antog man en valordning om indirekta val och efter det har ledamöterna utsetts i samband med kommunalvalet.

– Jag tror det handlade om att man ville ha en bredare politisk förankring, säger Grundström och så var valdeltagandet ganska lågt.

Hon nämner också folktingskrisen på  70-talet som en möjlig bakgrund till att man frångick processen med direkta val. Krisen berodde på SFP:s dominans inom Folkpartiet som ledde till Socialdemokraterna trädde ur Folktinget.

I boken Folkting, Partiting och Oting från 2005 skriver Alf-Erik Helsing så här: ”Några undersökningar om hur väl den breda finlandssvenska allmänheten kände till Folktinget har veterligen inte utförts förrän på 1990- talet. Det sjunkande valdeltagandet i folktingsvalen fram till den treåriga folktingskrisen, som utbröt med socialdemokraternas utträde år 1974, skvallrar dock om att intresset varit ganska förstrött också därförinnan”

Hur kan då väljarna i vårens kommunalval påverka Folktingets sammansättning?

– Det man kan göra är att rösta på en svenskspråkig kandidat i kommunalvalet, säger Grundström.

Se kandidatsammanställningen här

 Så väljs Folktinget

  • Partierna lämnar in listor på personer som vill bli folktingsledamöter. Listorna är per distrikt och partierna bestämmer själva hur de rangordnar sina kandidater.
  • För bestämmandet av Folktingets mandatfördelning indelas riket i sex distrikt: Helsingfors distrikt, Nylands distrikt, Åbolands distrikt, Ålands distrikt, Vasa distrikt och Övriga Finlands distrikt.
  • Folktingskandidaterna kan men behöver inte vara uppställda i kommunalvalet.
  • Fördelningen av ledamotsplatserna bestäms utifrån antalet röster som tillfallit partiernas svenska kommunalvalskandidater.
  • Som svensk kandidat i kommunalvalet räknas de som i befolkningsdatasystemet angett svenska som modersmål.
  • Svensk kandidat kan också vara kandidat, som uppger svensk titel eller yrkesbeteckning i den officiella sammanställningen av kandidatlistorna i kommunalvalet och som dessutom verkat i svenskspråkiga politiska organisationer i Finland och som arbetat för det svenska språket i Finland.
  • Folktinget har 75 stycken ledamöter. 7 av dem representerar Åland och utses av Ålands lagting.

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här