Esbo vill bli trespråkigt – men vad betyder det?

20.9.2017

I Esbo ska man i framtiden kunna uträtta sina ärenden också på engelska. Det slår man fast i stadens nya strategi som godkänts av fullmäktige. På Kommunförbundet ser man det som positivt att Esbo vill utveckla sin språkliga service men påminner om att det främst är ett servicelöfte och  inte ger det tredje språket någon officiell status som nationalspråk.

Esbo utropar sig själv som den första trespråkiga staden i Finland i en artikel för Yle. Enligt stadsdirektör Jukka Mäkelä är orsaken till att utöka servicen på engelska den ökande mängden invånare som pratar ett främmande språk och så vill man på det här sättet också locka till sig internationella företag och arbetstagare.

15 procent av invånarna i Esbo har ett annat modersmål än finska eller svenska och Esbo aspirerar på att bli Finlands mest internationella stad.

Till Yle säger Esbos näringsdirektör Tuula Antola att Esbo behöver arbetsplatser med högt kunnande.

–  Vi arbetar aktivt för att olika asiatiska företag ska placera sina kontor i Europa här, säger Antola till Yle.

De förtroendevalda i Esbo hoppas att engelska som stadens tredje servicespråk ska hjälpa till att locka internationellt kunnande till staden.

– Engelskan är säkert av stor betydelse  eftersom det är det vanligaste språket inom affärsvärlden. Jag tror att hur enkelt företagen kan sköta sin vardag kan vara avgörande för var de vill placera sin verksamhet, säger Antola till Yle.

Inte samma rättigheter och skyldigheter

På Kommunförbundet ser Eva-Stina Slotte, sakkunnig i språkfrågor det som positivt om kommunerna vill ge bättre service på fler språk.

–  Men det att en stad utropar sig till trespråkig är främst ett servicelöfte och ger inte det tredje språket någon officiell status som nationalspråk.

Det betyder att invånarna, enligt språklagen, inte har några direkta rättigheter eller staden skyldigheter att ge service och betjäna på engelska.

Slotte påminner om att många kommuner redan idag har t.ex. webbsidor på flera språk och satsar på flerspråkig service.

– Praktiska problem kan främst vara att kunden inte entydigt kan veta vilka alla tjänster hen är berättigad till på de övriga språken om det inte finns bestämmelser om detta i lag – det är upp till kommunen att bestämma servicenivån.

Å andra sidan hör det till god förvaltningssed att upprätthålla den service man lovat, påpekar Slotte.

Vissa lagbestämmelser om rätten att använda andra språk än finska, svenska och samiska hos myndigheterna finns ändå i t.ex. social- och hälsovårdslagstiftningen och i lagstiftningen om rättegång osv.

– Men summa summarum så är det inget som hindrar kommunen från att ge bättre språklig service än lagen kräver. Det att det finns en vilja till detta i kommunerna kan berätta t.ex. om en allt större internationalisering. Vi har fler internationella företag och arbetstagare och invandrare med annat modersmål än finska eller svenska i vårt land, säger Slotte.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här