Ny närdemokrati lades på is i Vanda

Lotta Silfverberg driver vid sidan av sitt jobb som områdeskoordinator ett jordbruk i Vinikby tillsammans med sin bror. 
– Men det är inget man blir rik på och förstås utmanande i en stad som hela tiden växer, säger hon. Foto: Jonas Ström
Lotta Silfverberg driver vid sidan av sitt jobb som områdeskoordinator ett jordbruk i Vinikby tillsammans med sin bror. – Men det är inget man blir rik på och förstås utmanande i en stad som hela tiden växer, säger hon. Foto: Jonas Ström
20.3.2015

I år var det tänkt att Vanda skulle ha slopat sina områdeskommittéer och infört en ny form av närdemokrati. Men planerna lades på is och kommittéerna har nu fått sin framtid förlängd med åtminstone två år.

Huvudstadsregionen växer så det knakar. I Finlands fjärde största stad Vanda uppskattas numera omkring tre fjärdedelar av invånarna vara inflyttade. Men kontrasterna är fortfarande stora – olika urbana centrum varvas med landsbygd där gamla byamiljöer fortfarande finns bevarade.

Befolkningsutvecklingen i Vanda

  • 1990: 154 933 invånare
  • 1995: 166 480
  • 2000: 178 471
  • 2005: 187 281
  • 2010: 200 055
  • 2015: Cirka 211 000

Källa: Statistikcentralen

Andelen svenskspråkiga har minskat i takt med inflyttningen, men antalet har hållits på en stabil nivå. De i dag drygt 5 700 Vandasvenskarna finns utspridda över hela staden och många bor fortfarande kvar i byarna. Föreningslivet och skolorna är något som förenar.

– Jag är själv född i det som hör till byadelen och kan se det svenska nätet som täcker hela Vanda. Redan det att vi har ett gemensamt svenskt högstadium, är något som i ganska hög grad skapar samhörighet, säger Lotta
Silfverberg vid Vanda stad.

Hon är områdeskoordinator för Svenska kommittén, en av åtta kommittéer inom staden. Medan de övriga begränsar sig till olika geografiska områden i staden har den svenska hela Vanda som sitt område. Ledamöterna utnämns av stadsfullmäktige för tvåårsperioder och möten hålls fyra till fem gånger om året. En central uppgift är att ge utlåtanden, bland annat service, stadens budget, planläggning och kollektivtrafik.

– Tanken är att Svenska kommittén ska fungera som en länk mellan invånarna och staden. Det kan till exempel hända att någon tar kontakt om brister inom hälsovårdsservicen på svenska. Kommittén för då ärendet vidare till staden och kan följa upp hur det behandlas, säger Silfverberg.

Kommittéerna förfogar över egna pengar, områdesmedel, som erhålls enligt logiken en euro per invånare i det egna området. För Svenska kommittén räknas summan enligt  antalet svenskspråkiga invånare i hela staden, vilket årligen betyder 5 700 euro i kassan.

– En del kan delas ut som understöd till föreningar för olika evenemang som främjar trivsel och samarbete. Kravet är då att händelsen ska vara öppen för alla invånare. Det går till exempel inte att stödja slutna evenemang eller politiska partier.

En del av pengarna går åt till tryckkostnader för en egen invånartidning som kommittén ger ut fem gånger per år och som olika föreningar kan annonsera gratis i. Kommittén kan också ordna olika tillställningar, invånarkvällar och öppna möten som kan vara temaspecifika.

Saknades politisk vilja

Områdeskommittéerna grundades i tiderna för att bidra till att göra invånarnas röst bättre hörd 
i den snabbt växande staden. Tanken var också att ge områdena en slags hembygdskänsla, något som upplevdes vara svårt att bygga upp för staden som helhet på grund av den splittrade geografin.

En fördel med kommittéerna är att medlemmarna ofta är fullmäktige- och nämndledamöter och kan driva ärenden vidare högre upp i stadens beslutshierarki. Å andra sidan kan kravet på partibok leda till att vissa grupper utesluts från verksamheten.

I början av 2015 var det meningen att staden skulle frångå sina områdeskommittéer och införa områdesråd för invånarna, enligt samma modell som finns 
i bland annat Villmanstrand, Tammerfors och Uleåborg. Råden är mer öppna och har inte medlemmar som utnämns på politisk basis. I fjol sköts ändå planerna upp med åtminstone två år eftersom det saknades politisk vilja att ge upp det nuvarande systemet.

– Men Svenska kommittén skulle i vilket fall som helst ha funnits kvar. Den har en viktig roll eftersom det annars inte skulle finnas något svenskt organ för invånarna att vända sig till. Det finns många som tar kontakt och många saker som har åtgärdats via kommittén, säger Patrik Karlsson (SFP), stadsstyrelseledamot i Vanda.

Vanda har ändå fler former för deltagande än områdeskommittéerna, som bland annat äldreråd och ungdomsråd. Dessutom ordnas det invånarforum där aktuella frågor kan behandlas.

Staden har sedan ett par år tillbaka också en tvåspråkighetsarbetsgrupp och ett tvåspråkighetsprogram med riktlinjer för hur svenskan beaktas inom verksamheten.

– Eftersom arbetsgruppen består av högre tjänstemän kan de lättare ta tag i ärenden som har med tvåspråkighet att göra, till exempel vilken information som ska publiceras på svenska och hur man tar itu med brister inom servicen, säger Silfverberg.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här