Finland unikt i Norden med dubbelpolitiker

De nordiska kommunministrarna möts i Borgå.
De nordiska kommunministrarna möts i Borgå.
14.3.2017

Om riksdagsledamöter eller kommunalt anställda ska få ställa upp i kommunalvalet är en evighetsfråga, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola- Sjöblom. – Vi är det enda landet i Norden där politikerna sitter med på många nivåer.

Det finns både bra och dåliga sidor med att riksdagsledamöter, ministrar och partiledare ställer upp som kommunalt förtroendevalda, säger Marianne Pekola- Sjöblom angående Kommuntorgets kartläggning av ministrarnas och partiledarnas närvaro under fullmäktigemötena 2016.

– På Kommunförbundet vill vi föra fram att det är ett viktigt jobb som görs i kommunernas fullmäktige. Där fattas beslut som har en direkt inverkan på kommuninvånarnas vardag och vi vill inte att man underestimerar den tid som krävs för ett kommunalt förtroendeuppdrag, säger Pekola-Sjöblom.

Hon hänvisar till forskning inom ramen för forskningsprogrammet ARTTU2 som visar att fullmäktigearbetet i snitt kräver  8,5 timmar per vecka per fullmäktigeledamot. Ju större kommun, desto mer tid kräver uppdraget och ordförande lägger mer tid än övriga ledamöter på uppdraget.

Kommuntorgets kartläggning visar att i synnerhet ministrarna har en rätt låg närvaroprocent på fullmäktigemötena. Av de tio ministrar som också är kommunalpolitiker har åtta suttit med på hälften eller färre av mötena under 2016.

– Där blir det viktigt att man har ett bra suppleantsystem så att stolen inte blir tom om ministern inte har tid att sitta med, säger Pekola-Sjöblom.

Pekola-Sjöblom påpekar att det är kommuninvånarna som väljer att rösta också på ministrar och partiledare i kommunalvalet.

– Väljarna vill helt tydligt att de sitter med i fullmäktige. Det finns säkert också en tanke om att kommunens intressen tas upp i rikspolitiken om rikspolitiker sitter med i fullmäktige. Samtidigt kan man konstatera att det största partiet i riksdagen är ”kommunpartiet”. Men syns det?, undrar Pekola-Sjöblom.

Det som ändå är viktigt enligt Pekola-Sjöblom är att rikspolitiken inte sammanblandas med den lokala politiken.

– Det kan bli svårt att fatta lokala beslut om man låter rikspolitiken påverka, säger Pekola-Sjöblom.

I Åbo ställer tre stycken partiledare upp i kommunalvalet; Li Andersson från Vänsterförbundet, Petteri Orpo från Samlingspartiet och Ville Niinistö från De Gröna.

– Visst kan det påverka kommunalpolitiken, men det beror på från fall till fall. Generellt sett är sannolikheten för att riks- och kommunalpolitik sammanblandas större i de större städerna, säger Pekola-Sjöblom.

Annorlunda än övriga Norden

Finland är det enda nordiska landet där politikerna är aktiva på flera olika nivåer. Marianne Pekola-Sjöblom säger att hennes nordiska kollegor ofta blir förvånade och undrar hur det fungerar i praktiken då de får höra om Finlands system.

Pekola- Sjöblom pekar på några skillnader mellan Sverige och Finland som kan förklara varför vi här förhåller oss annorlunda till dubbelpolitiker än i övriga Norden.

– I Sverige hålls kommunal- landstings och riksdagsval samtidigt vilket gör det lättare för kandidaterna att välja roll, säger Pekola-Sjöblom.

I Finland där valen hålls separat blir det däremot ett tryck på att vara synlig i alla val och kommunalpolitiken är ofta en språngbräda vidare till rikspolitiken.

I Finland röstar vi också direkt på personer och har inte listval, som i Sverige. Därför är det viktigt för ministrar och partiledare att ställa upp så att partiet får fler röster i kommunen.

– I Finland kommer personen först och partiet är nummer två, säger Pekola-Sjöblom.

En annan aspekt är att vi i Finland inte har en uppdelning mellan heltids- och deltidspolitiker, utan de kommunalt förtroendevald är fritidspolitiker, vilket innebär att vem som helst som vill syssla med kommunal politik på sin fritid har rätt att ställa upp.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här