Bekymrad kommundirektör: ”Detta var inte syftet med välfärdsområdena”
I bottenvåningen av det här huskomplexet har åtta servicerum konstaterats vara underdimensionerade. De kommer därför att tas ur bruk. Foto: Joakim Snickars.
Möjligheterna till lokal äldrevård försämras på många håll i Österbotten. Centraliseringens vindar blåser starkt inom det regionala välfärdsområdet. Vörå kommun tappar tiotals vårdserviceplatser under perioden 2024-2025.
Vörås kommundirektör Jan Finne är påtagligt bekymrad över den aktuella förlusten av serviceplatser inom äldrevården i den egna kommunen.
– Jag har själv fått mycket respons angående ämnet. Det har varit en hel del diskussioner i kommunen under det här året. Såväl kommunalt anställda och förtroendevalda som privatpersoner har försökt påverka läget, säger han.
I slutet av november blev det klart att antalet platser vid Tallmo vårdcenter, som erbjuder serviceboende samt gemenskapsboende i Vörå, minskar från totalt 50 till 42 under 2025. Orsaken är att åtta rum i ett av servicehusen bedöms vara för små.
– Här handlar det helt enkelt om en miss i planeringen. Vid Tallmo vårdcenter har det både skett nybyggen och renoveringar under en treårig period. Det förnyade komplexet stod klart för bara några månader sedan.
I Oravais försvinner 15 vårdplatser vid den allmänmedicinska avdelningen vid HVC-centralen nästa år. Lika många platser blev ett minne blott när Solrosens serviceboende, som har drivits i föreningen Oravais Pensionärers regi, lades ner tidigare under 2024.
I Maxmo kan det effektiverade serviceboendet Marielund med 20 platser i varje fall fortsätta med sin verksamhet efter att välfärdsområdet upphävde det nedläggningsbeslut som tidigare hade aviserats. I oktober demonstrerade flera hundra personer resolut mot dessa planer.
– Välfärdsområdet har meddelat att några fler inbesparingar inte är aktuella i kommunen när det gäller effektiverat serviceboende. I praktiken skulle det inte heller ha gått att kombinera en stängning av Marielund med bortfallet vid Tallmo-centret, framhåller Finne.
Hemsjukvård i stället
Trots kännbara minskningar på många orter har Österbottens välfärdsområde garanterat att ingen behövande klient ska lämnas utanför äldrevården i fortsättningen.
– Centraliseringarna medför att både väntetiden för att få platser och avståndet till vårdplatser blir klart längre för många. Vårdgarantin uppfylls helt enkelt inte.
– Här i kommunen har det förekommit att äldre personer har skickats till enheter i Närpes och Jakobstad. Jag har dock inte hört om några fall där Vöråbor skulle ha styrts till finskspråkiga grannkommuner.
– Man har vanligtvis inte klagat på själva vården på andra orter. Men långa besöksresor för anhöriga är förstås en opraktisk och besvärlig omständighet, säger Finne.
Läs också, Svenska Yle 27.11.2024: Välfärdsområden klarar inte sparkravet – regeringen uppmanar att spara hårdare
Som en motvikt till de aktuella bortfallen har välfärdsområdet gått in för att höja hemsjukvårdens profil i Vörå kommun.
– Vårdpersonal och ibland även läkare åker runt i byarna och gör hembesök. Feedbacken från invånarna har överlag varit positiv, betonar Finne.
På minussidan kan ytterligare skrivas att hälsostationen i Vörå sjunger på sista versen efter att välfärdsområdet klubbade genom en stängning som realiseras den sista mars 2025. För cirka ett år sedan lade den motsvarande mottagningen i Maxmo lapp på luckan.
– Det här betyder att de närmaste tillgängliga HVC-mottagningarna för invånarna i Vörå kommun kommer att finnas i Oravais och Smedsby.
– En privat vårdaktör har hört sig för och visat intresse för att etablera sig i HVC-lokalen i Vörå framöver. Det hela är bara på det inledande diskussionsstadiet än så länge, tillägger Finne.
Utmaning för kommunen
I en tid då andelen äldre personer ökar i befolkningspyramiden och nativiteten sjunker utgör den minskande vårdkapaciteten tveklöst en betungande utmaning för kommuner som Vörå.
– Antalet personer som är över 85 år stiger hela tiden i kommunerna. Förr eller senare behöver de flesta som tillhör denna kategori någon form av vård.
– Det här påverkar absolut vår kommuns allmänna attraktivitet som boendemiljö. Dessutom försvinner arbetsplatser och antalet tomma fastigheter ökar.
– Att centralisera hårt och öka avståndet till vården var inte det primära syftet med de nya välfärdsområdena, slår Jan Finne fast lakoniskt.
Kommunerna står numera maktlösa i ett läge då ansvaret för social- och hälsovården har flyttats över på regionerna. Att ta i bruk ett system med beskattningsrätt för landskapen är inte heller en önskvärd ekonomisk lösning, anser Jan Finne.
– Så länge som äldrevården upprätthölls i kommunal regi lyckades kommunerna bevara den här typen av service. Trots att det inte saknades ekonomiska utmaningar, påpekar Finne.
Läs också, Svenska Yle 27.11.2024: Välfärdsområden klarar inte sparkravet – regeringen uppmanar att spara hårdare
