Bättre språkkonsekvensbedömningar utlovas
Utförligare språkkonsekvensbedömningar både gällande jourförordningen och regeringspropositionen om social- och hälsovårds- och landskapsreformen är under arbete, lovar regeringsråd Pekka Järvinen som besökte Svenska reformgruppens möte idag.
Den utlovade språkkonsekvensbedömningen lyste med sin frånavo då regeringspropositionen om social- och hälsovårds- och landskapsreformen skickades på remiss 31.8. Inom Svenskfinland var reaktionerna omedelbara och kritiken mot beredningsarbetet frän.
– Personligen måste jag nog säga att jag blev förvånad över både mängden och styrkan bakom kritiken, säger Pekka Järvinen, regeringsråd vid social- och hälsovårdsministeriet, som hade sammanställt konsekvensbedömningen.
I en intervju för Kommuntorget medger Järvinen ändå att tiden tog slut.
– Men jag vill påpeka att det i det här fallet handlar om utkast till lagförslag. Beredningsarbetet är inte slutfört och vi arbetar nu vidare med bättre språkkonsekvensbedömning, säger Järvinen.
Språket viktigt i jourförordningen
Jourförordningen, som behandlas separat, har redan varit på remiss och Järvinen påpekar att den största kritiken gällande bristen på språkkonsekvensbedömning handlar just om jourförordningen. Det är i den som man behandlar vilka sjukhus som i framtiden ska få ha fulljour.
De svenskspråkiga kommunernas och andra instansers utlåtanden gällande jourförordningen hittar du i en exceltabell på alueuudistus.fi/lausuntopyynnöt.
Flera av de östebottniska kommunerna har koordinerat sina svar och efterlyser i ett öppet svar en grundligare språkkonsekvensbdömning. Här ett utdrag ur svaren:
I placeringen av enheterna med omfattande jour måste man förutom geografiskt förhållande och nationella servicenätverket beakta språkliga rättigheterna i enlighet med § 122 i grundlagen. Förvaltningsindelningar måste genomföras så att tjänster på det egna modersmålet ska tryggas på lika grunder. Därför måste en språkkonsekvensutredning genomföras, vilken ska beaktas vid placeringen av enheterna med omfattande jour.
En utredning av de språkliga konsekvenserna är nödvändig, särskilt när de administrativa omläggningarna påverkar språkgruppernas faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk. (Jämför GrUB 1/2010 rd och HFD 128/2012 och justitiekansler OKV 1370/2009). Koncentreringen av omfattande jour till färre sjukhus får inte försämra språkgruppernas möjligheter att klara sig på sitt eget språk. (Jämför GrUB 10/1998 rd) Skyldigheten att trygga de grundläggande rättigheterna förutsätter att man väljer den områdesindelning som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna, om det finns alternativa områdesindelningar. (Jämför GrUU 21/2009 rd).
Järvinen lovar att man på social- och hälsovårdsministeriet i samarbete med finansministeriet nu arbetar vidare på detta.
– Vi ska samla ihop och analysera olika sorters material för att se vilka konkreta språkliga konsekvenser lagförslaget har. Det hör till normalt beredningsarbete och är inget märkligt med det.
Hurudant material tittar ni då på?
– Vi kan t.ex. se på personalen och utreda hur deras språkkunskap ser ut eller sedan kan vi utreda i hur många jourfall det verkligen handlar om att en person skulle skickas till Seinäjoki istället för till Vasa, säger Järvinen.
Eftersom det vid Vasa centralsjukhus fortfarande kommer att finnas jourverksamhet är det inte alls alla patienter som blir skickade till Seinäjoki, påpekar Järvinen.
– Om man kommer fram till att var tjugonde jourpatient skickas till Seinäjoki så är det kanske inte så illa sett ur ett språkperspektiv.
Minoritetsnämnd bra modell
Gällande social- hälsovårds- och landskapsreformen tycker Järvinen att det är en god idé att tillsätta en s.k. minoritetsspråksnämnd i de tvåspråkiga landskapen. Hur man ska garantera att minoritetsspråksnämnden de facto har inflytande är en annan femma.
– Att ge nämnden direkta rättigheter att bestämma om servicen är nog svårt på lagnivå. Men kanske nämnden kunde ha rätt att ta initiativ och föra förslag vidare till styrelsen, funderar Järvinen.
– Man kunde också fundera på en modell där minoritetsspråksnämndens ordförande har närvaro- och yttranderätt i landskapets styrelse, säger Järvinen.
Kommunförbundet föreslår i sitt utkast till utlåtande att det tvåspråkiga landskap alltid ska finnas minst en person i styrelsen som representetar den språkliga minoriteten.
