Atmosfären mellan kommunala beslutsfattare har förbättrats

Bild: Henri Salonen.
Bild: Henri Salonen.
24.1.2019

De kommunala beslutsfattarna bedömer att atmosfären mellan de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna har förbättrats under de senaste 20 åren. Stämningen mellan partierna får dock genomgående ett relativt lågt vitsord.

Över hälften av de tillfrågade ansåg att atmosfären mellan de förtroendevalda och tjänsteinnehavarna var god, visar forskare Siv Sandbergs rapport från Åbo Akademi.

Atmosfären mellan kommuninvånarna och de förtroendevalda bedöms som mest samarbetsinriktad i kommuner med 10 001– 20 000 och med färre än 5 000 invånare.

Mest konfliktfylld är atmostfären i stora kommuner med 50 001-100 000 invånare.

Sannfinländarna och vänstern upplever mera konflikt

Sammanlagt 37 procent av de tillfrågade ansåg att atmosfären mellan partierna är god. Andelen har hållits jämn sedan rekordåret 2010 då 42 procent upplevde en god atmosfär.

En granskning enligt politiskt parti visar att förtroendevalda från Sannfinländarna, Vänsterförbundet och de lokala valmansföreningarna i något högre grad tyckte att atmosfären var konfliktfylld än de tillfrågade i genomsnitt.

SFP:s och Samlingspartiets förtroendevalda gav atmosfären mellan de olika partierna ett högre vitsord än genomsnittet.

Kommunsammanslagningar försämrar atmosfären

‒ På ett allmänt plan har kommunens egenskaper en relativt liten inverkan på beslutsfattarnas bedömning av atmosfären. Av faktorerna i verksamhetsmiljön verkar endast en kommunsammanslagning på 2000-talet ha ett samband med en försämrad atmosfär. Det visar att en kommunsammanslagning är en stor förändring som har långvariga effekter på relationerna mellan olika aktörer. I de kommuner som gått igenom en kommunsammanslagning gav beslutsfattarna arbetsklimatet något sämre vitsord än i övriga kommuner, säger Sandberg.

Goda vitsord för besluts- och arbetsklimatet ges av kommuner i alla storlekar. Högsta betyg ges både i små kommuner i östra Finland och i tillväxtkommuner i huvudstadsregionen, vilket visar på att det framför allt är kommunens verksamhetskultur som är viktig för ett gott arbetsklimat.

Öppenhet verkar positivt

Beslutsfattarnas bedömningar av den rådande atmosfären hade ett tydligt samband med kommunens verksamhetspraxis. Öppna och fungerande beredningsprocesser och en känsla av medinflytande i beslutsprocessen är faktorer som bidrog till en positiv uppfattning om atmosfären.

‒ Kommunens verksamhet är en helhet, där mellanmänskliga samarbetsrelationer spelar en viktig roll. All verksamhet som ökar de förtroendevaldas känsla av att de själva är delaktiga i beslutsprocesserna bidrar till att främja ett gott beslutsklimat, säger Sandberg.

Hur de förtroendevalda upplever atmosfären korrelerar starkt bland annat med vilken betydelse de anser att kommunens strategi har.

‒ Kopplingen mellan det betyg man ger atmosfären och strategin är troligen dubbelriktad och det ena ger det andra: då atmosfären präglas av samarbetsvilja är det lättare att engagera aktörerna i strategiarbetet. Å andra sidan stärker en fungerande strategiprocess öppenhet och en känsla av att ha medinflytande i kommunens processer.Man bör komma ihåg att beslutsfattarnas betygssättning av beslutsklimatet inte är lösryckt, utan återspeglas också i kommuninvånarnas bedömningar, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Rapporten sammanställer åsikterna bland fullmäktigeledamöter, styrelseledamöter och ledande tjänsteinnehavare i de 40 ARTTU2-kommunerna om beslutsklimatet i den egna kommunen åren 2015 och 2017. År 2015 var svarsprocenten för beslutsfattarenkäten 43,2 och år 2017 var den 44,6.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här