Antalet obundna kandidater ökar - valmansföreningar i tolv kommuner i Svenskfinland

1 126 kandidater i 94 kommuner – antalet partipolitiskt obundna kandidater har ökat med 40 procent jämfört med kommunalvalet 2017. I Svenskfinland går de obundna lokala rörelserna till val med 190 kandidater i tolv kommuner.

– De obundna listorna kommer och går som är en slags vågrörelse. I år är de betydligt fler än för fyra år sedan, konstaterat Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Flest obundna kandidater i årets val har kommunerna Pyhäranta och Pelkosenniemi. I Pyhäranta är så många som 60 procent av kommunalvalskandidaterna obundna, i Pelkosenniemi 57 procent.

I Svenskfinland finns det 21 valmansföreningar i tolv kommuner. Nio av valmansföreningarna är ”enmansföreningar” med endast en kandidat uppställd, resten är lokala listor.

Flest obundna kandidater har Helsingfors (59), Kyrkslätt (30), Kronoby (24), Lojo (23) och Korsholm (16). I Kimitoöns kommun kandiderar 12 obundna kandidater, i Jakobstad 11, i Esbo och i Vanda 5, i Vanda och i Hangö 2 och i Borgå 1.

I rapporten Kuntavaalitrendit (Kunnallisalan kehittämissäätiö Kaks) konstaterar valforskarna Sami Borg och Sari Pikkala att antalet partipolitiskt obundna kandidater ökade i kommunalvalen i Finland från 1980 fram till milennieskiftet.

År 2000 var de obundna kandidaterna rekordmånga: 1665. Efter millennieskiftet har trenden varit sjunkande, i kommunalvalet 2017 ställde 805 kandidater upp på obundna listor. I årets val vänder trenden uppåt igen med 1 126 obundna kandidater.

Etablerade grupper och uppstickare

Några av de obundna rörelserna har funnits längre i kommunerna och är väl etablerade, säger kommunforskaren Siv Sandberg och nämner Fri Samverkan i Kimitoön, Pro Pietarsaari-Jakobstad och MSK (Mustasaaren suomenkielisten kunnallisjärjestö) i Korsholm.

– I kommuner med stark svensk dominans är det relativt vanligt att de finskspråkiga samlar sina krafter på en gemensam plattform, konstaterar Sandberg. Det är också relativt vanligt att de obundna rörelserna uppstår som en protest mot Svenska folkpartiets dominans.

Andra obundna rörelser är ensaksrörelser som driver sin sak och sedan försvinner.

– Livscykeln på dem brukar inte vara längre än ett eller två val, säger Sandberg.

I kommunalvalet för fyra år sedan vann den obundna listan i Kärkölä kommun. Valmansföreningen fick 56 procent av fullmäktigeplatserna och drev igenom sin enda valfråga: att genomföra borgmästarmodellen i kommunen. Året efter kommunalvalet valdes Markku Koskinen, från Kärkölä-rörelsen till kommunens borgmästare.

Vad är det då som gör att de obundna rörelserna uppstår?

– Ofta kan det handla om akuta frågor och konflikter i kommunen, berättar Pekola-Sjöblom och nämner Pelkosenniemi som exempel.

Där har en upprivande konflikt kring ett skolbygge resulterat i att endast fyra sittande ledamöter kandiderar för omval. I årets kommunalval ställer över hälften av kandidaterna i Pelkosenniemi upp på någon av de tre obundna listorna.

Trots lokala utbrytargrupper och proteströrelser är partierna fortsättningsvis starka i kommunerna.

– Den nationella politiken och partierna präglar också kommunpolitiken, säger Pekola-Sjöblom och får medhåll av Siv Sandberg.

– I internationella jämförelser står sig de finländska riksdagspartierna starka, säger Sandberg. Strukturen gynnar partierna. Valmansföreningarna saknar i allmänhet finansiering och stödapparat.

Nästan 300 avhopp under mandatperioden

Nyhetsbyrån Uutissuomalainen har undersökt hur många fullmäktigeledamöter som har bytt parti under mandatperioden. Resultatet av kartläggningen visar att 279 ledamöter har skiftat parti. 125 fullmäktigeledamöter hoppade över från partier till obundna fullmäktigegrupper. Av dessa 125 var hälften sannfinländare.

Antalet obundna som hoppar över till ett parti var betydligt färre: elva ledamöter.

Flest avhoppare finns hos Sannfinländarna (112), Centern (52) och Samlingspartier (42).
Pelkosenniemi kommun hade flest avhopp under mandatperioden. Av 13 ledamöter har fem (38 procent) skiftat grupp eller parti.

190 kandidater, 21 valmansföreningar

Borgå: Kalevi Wahrman (1 kandidat)
Esbo: Ympäristöpuolue, (5 kandidater)
Hangö: Hanko2016 (2)
Helsingfors: Asukkaiden Helsinki (26), Ympäristöliike Helsinki (29), Rahim Alizada (1), Abdirahman Mohamud Yusuf (1), Hannu Sileoni (1), Pekka Tiainen (1)
Jakobstad: Pro Pietarsaari-Jakobstad (11)
Kimitoön: Fri samverkan (11), Janne Salonen (1)
Korsholm: MSK Mustasaaren suomenkielisten kunnallisjärjestö ry (16)
Kronoby: Pro Kronoby (24)
Kyrkslätt: Pro Kyrkslätt (30)
Lojo: Meidän Lohja (22), Jari Vuorinen (1)
Sjundeå: Ympäristöpuolue (2)
Vanda: Vantaan sitoutumattomat (3), Tiina Keskimäki (1), Timo Penttilä (1)