Många bestämmer sig först på valdagen i vallokalen. Arkivbild: Hannu Häkkinen, Museiverket

Som det nu ser ut stärks oppositionen mer i kommunfullmäktige än i välfärdsområdesfullmäktige.

De senaste HS:s och YLE:s opinionsundersökningar före söndagens kommun- och välfärdsområdesval publicerades den 8 och 10 april. De modellerade välfärdsområdesvalresultaten framstår i huvudsak som pekande åt samma håll. Centern skulle fortsätta vara det ledande partiet på kommunal nivå – mätt i antalet kommunfullmäktigeledamöter med cirka 2 500 – och vinna ytterligare några kommuner utöver de 187 som de vann 2021.

Text Antti Kähkönen / Suomen vaalidatapalvelu Grafik Suomen vaalidatapalvelu och KRUT

Socialdemokraterna skulle enligt YLE få cirka två och en halv hundra extra platser och vinna med en marginal om ungefär 200 kommunfullmäktigeledamöter över Samlingspartiet. HS:s siffror skulle å andra sidan ge SDP nästan fyra hundra extra platser samt en liknande marginal över statsministerpartiet. Vänsterförbundet är tydligt på uppsving och skulle få omkring 600 kommunfullmäktigeledamöter enligt modeller baserade på båda undersökningarna.

Sammanlagt skulle makten skifta i 31 kommuner enligt modellen baserad på YLE:s undersökning och i 26 kommuner enligt HS:s modell. Särskilt skulle SDP få fler kommuner i Mellersta-, Syd- och Östra Finland.

Vid välfärdsområdesval skulle C behålla sin ledande position i modellerna baserade på båda undersökningarna i åtta av de nio välfärdsområden som de vann 2022. Enligt HS:s undersökning skulle Saml. förlora fyra av de fem sydliga välfärdsområdena, vunna 2022, till SDP medan YLE:s senaste mätning visar att detta endast skulle ske i Vanda-Kervo. Skillnaderna är således små.

Vid välfärdsområdesvalen skulle SDP enligt båda opinionsundersökningsmodellerna inta en tydlig förstaplats, med 304 välfärdsområdesfullmäktigeledamöter enligt YLE:s undersökning och 329 enligt HS:s. Vänsterförbundet och De gröna skulle få extra platser enligt båda modellerna och även hota Sannfinländarna i antalet välfärdsområdesfullmäktigeledamöter.

Opinionsundersökningsresultaten ser svaga ut för Sannfinländarna. Socialdemokraternas opinionsundersökningsstöd brukar däremot omsättas i de faktiska valresultaten. Frågan kvarstår: Kommer Sannfinländarna fortfarande att rösta på valdagen, och orkar Socialdemokraterna att bege sig till urnorna?

Enligt vår uppskattning kommer valdeltagandet att sjunka och vara lägre än det senaste kommunvalet, 55,1 procent. Förhandsröstningen inför välfärdsområdesvalen steg till ungefär samma nivå som 2022, då den låg på 26,5 procent och nu 27 procent. I kommunvalen röstade färre på förhand, drygt 28 procent, jämfört med drygt 33 procent år 2021.

Kampanjerna kulminerar på valdagen då det verkliga stödet prövas. Många bestämmer sig först i vallokalen.