”Åboland har ofta varit föregångare för tvåspråkighet”
– Det är en fin sak att kunna vara föregångare i Åboland, säger Mona Rönnholm angående planerna på att grunda ett tvåspråkigt vårdbolag för att garantera en genuint tvåspråkig vård i Åboland.
Svenska Yle skrev i onsdags om planerna på att grunda ett tvåspråkigt vårdbolag i Åboland. Konsulten Marcus Henricson är anlitad av de åboländska kommunerna för att förbereda och planera ett eget tvåspråkigt vårdbolag.
Meningen är att den personal som idag jobbar inom den offentliga vården ska överföras till det nya bolaget. Man vill på det här sättet se till att den tvåspråkiga personalen hålls inom samma organisation.
– Då är det viktigt att det finns ett vårdbolag som har en stark tvåspråkig kompetens, på båda språken, säger Henricson. Alltså den tvåspråkiga kompetens som idag finns i Pargas, på Kimitoön, inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, vid Åbolands sjukhus och inom Åbo stad, säger Henricson till Svenska Yle.
Mona Rönnholm, som är ekonomichef vid Åbolands sjukhus ser positivt på initiativet.
– Det är fint att man kan samlas runt tvåspråkiga kommuners gemensamma vilja att hitta en lösning och jag tycker det är viktigt att vi försöker hitta en lösning som garanterar tvåspråkig service på lång sikt i vår region, säger Rönnholm
Åbolands sjukhus är ett affärsverk inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och är fullständigt tvåspråkigt, vilket gör det särskilt populärt bland den svenskspråkiga befolkningen. Åbolands sjukhus har patienter från hela sjukvårdsdistriktet men speciellt många från Pargas och Kimito som är till Åbolands sjukhus ansvarsområde.
Ett tvåspråkigt vårdbolag är enligt Rönnholm, möjligt att grunda i Åboland eftersom den språkliga minoriteten bor så koncentrerat.
– Om man ser på vår region kan det hända att marknaden inom den kommande valfriheten inte kommer att vara särskilt stor i framtiden. Ett gemensamt tvåspråkigt bolag skulle samla ett brett utbud av service och vara ett attraktivt alternativ för invånarna när de ska välja serviceproducent, säger Rönnholm.
”Personalens ställning viktig att utreda”
Från och med 2019 kommer de nya landskapen att ta över all offentlig vård av kommunerna, och det betyder också att det nya vårdbolaget då skulle tas över av landskapet.
Rönnholm säger att det finns många frågor som är öppna både gällande ägarstrukturen inom ett möjligt framtida bolag och gällande personalen.
– Det är en viktig sak att utreda personalens ställning. Utgångspunkten är att personalen själv väljer för vem de arbetar. Men om vi lyckas skapa en konkurrenskraftig enhet som är en trygg arbetsplats var vi kan bevara goda arbetsförhållanden kan vi säkert övertyga personalen, säger Rönnholm.
Rönnholm ser också att Åbolands sjukhus har ett gott arv att föra vidare just i hur man arbetat med att ge vård på båda språken och i att upprätthålla en kostnadseffektiv service.
– Vi är en del av den offentliga sektorn, men har också tagit in arbetssätt från det privata. Vi har kunnande att föra vidare.
Men det viktigaste är enligt Rönnholm att tänka igenom och hitta lösningar som fungerar både på kort och på lång sikt.
– Vi ska inte ta risker med vården utan ta sådana beslut som på sikt tjänat det svenska i hela Finland bäst.
Är det verkligen möjligt? Kommuner och samkommuner i Finland planerar för fullt att bygga ut sin social- och hälsovårdsverksamhet för kommande år, långt in i framtiden. Har man glömt att det fr. o. m den 1 januari 2019 inte mera bekommer kommunerna att överhuvudtaget befatta sig med social-och hälsovård? Då har nämligen landskapen tagit över och kommer att utöva verksamheten enligt den ännu oklara sk. SOTE-lagen och enligt eget förgottfinnande. Alla kommunala och samkommunala konstruktioner kommer då att upphöra att existera. Eventuella kommunala eller samkommunala vårdbolag tas knappast i existerande form över av landskapen.
En möjlighet kanske öppnar sig i det nya racet att nå patienterna, där det är fritt för alla att grunda vårdenheter och att locka folk att registrera sig som patienter. Kanske kommunerna kunde ge sig in i vårdkonkurrensen via kommunalt ägda vårdbolag, som opererar på lika villkor. Detta skulle förutsätta, att den nya vårdlagen inte uttryckligen förbjuder detta, dvs kommunal inblandning i vården på något som helst sätt.