Sverigefönstret: Ger lottdragning jämlikare skolor?

27.6.2017

Styra elever till olika skolor med hjälp av lottdragning? Det är ett av flera kontroversiella förslag i Skolkommissionens rapport om hur skolan i Sverige kan förbättras. En snabbt ökande segregation är ett av problemen.

Text: Magnus Wrede

En chockvåg gick genom landet när OECD:s så kallade Pisaundersökning 2012 visade ett ras i skolelevernas kunskapsnivå. Sverige sjönk mot botten i rankningen mellan ett stort antal länder.

Partierna skyllde på varandra och den politiska debatten skruvades upp. Många sneglade på Finland som låg mycket bättre till i Pisa. Trots att skolreformer haglat över Sverige de senaste decennierna såg det alltså mer än dystert ut.

Så tillsattes, efter några oroliga år och ett regeringsskifte, Skolkommissionen. Här skulle inte politiker, utan experter – forskare och lärare – kläcka idéer på uppdrag av den rödgröna regeringen under statsminister Stefan Löfven (soc dem) och utbildningsminister Gustav Fridolin (Miljöpartiet).

De största rubrikerna väckte förslaget att fördela elever till populära skolor genom lottning. Detta för att motverka en växande snedvridning som bland annat beror på att förutseende föräldrar mycket tidigt placerat sina barn i kö till högstatusskolor.

Det handlar om skolor där antalet sökande överstiger antalet platser. Lottning i stället för kötid skulle då vara ett sätt att minska den tilltagande segregationen. Men de borgerliga oppositionspartierna var snabbt ute och sade blankt nej. I dagsläget ser det här förslaget inte ut att kunna passera riksdagen.

Modellen med fria skolval som gäller idag har ifrågasatts. Enligt partierna till vänster är den ett huvudskäl till ökad ojämlikhet i skolvärlden. Att skillnaderna vuxit visar flera undersökningar.

Elevernas socioekonomiska bakgrund har fått ökad betydelse för vilka kunskapsresultat man når. Frågan gäller vilka botemedel som är effektivast för att bryta trenden. Tidigare har Sverige haft en av världens mest likvärdiga skolor.

I en färsk granskning kan tidningen Dagens Samhälle peka ut 350 skolor som idag är ”mycket segregerade”. I 186 grundskolor har minst 75 procent av eleverna utländsk bakgrund (själv utrikesfödd eller båda föräldrarna födda i annat land).

Samtidigt har 161 grundskolor ytterst få elever, högst 5 procent, med utländsk bakgrund. Totalt har var fjärde elev i den svenska grundskolan utländsk bakgrund. Men de är alltså mycket ojämnt fördelade.

18 kommuner har skolor i båda dessa kategorier. Där är skolsegregationen följaktligen extra stor.

Ett sätt att försöka minska skillnaderna är att omfördela resurser. I regeringens vårbudget anslogs 500 miljoner kronor till en jämlikhetspeng till skolorna med sämst studieresultat.

Också Skolkommissionen är inne på att styra ökad statlig finansiering till utsatta skolor. Ett annat förslag är att ålägga kommuner och rektorer skyldighet att skapa bättre social mångfald i skolorna. Det talas också om regionala stödorganisationer, möjligen i form av en ny statlig myndighet med regionkontor.

Skolforskare har pekat på bussning till skolor i andra områden som en tänkbar åtgärd för att dämpa segregationen. Skolor med ett stort antal elever med utländsk bakgrund sägs bli stigmatiserade och de som går där kan få ”en negativ självbild”.

Bör skolan förstatligas? Det föreslår inte Skolkommissionen, men det kräver bland andra den tidigare utbildningsministern Jan Björklund (Liberalerna). Han efterlyser också tidigare betyg och fler nationella prov.

Idag är kommunerna huvudmän för både grundskolan och gymnasieskolan. Kommissionen är inne på en ökad statlig styrning, bland annat genom att resurser och statsbidrag mer än idag styrs utifrån behov och elevernas bakgrund.

Men signalerna om ökad statlig styrning har fått SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, att reagera. Den bristande likvärdigheten bör lösas på andra sätt, enligt SKL. Roller, ansvar och befogenheter kan göras tydligare. Dialogen mellan staten och skolhuvudmännen kan stärkas. SKL lyfter också vikten av kvalitet i undervisningen, bland annat genom bättre stöd till lärarna.

Det fria skolvalet kommer knappast att röras. Skolkommissionen föreslår faktiskt att val av skola görs obligatoriskt för föräldrarna. Det är alltså snarast motsatsen till lottning, som ju skulle vara en inskränkning av det fria skolvalet. Båda förslagen har alltså lanserats.

De borgerliga partierna och Miljöpartiet är för ett aktivt skolval. Socialdemokraterna har inte gett besked. Den här frågan går in i en ännu hetare fråga: Förekomsten av privata börsnoterade företag i skolbranschen och möjligheten att ta ut vinst i skattefinansierad verksamhet.

Trots hotet om vinsttak eller vinstbegränsningar växer jättarna inom friskolevärlden. Fyra bolag har idag miljardomsättning: Academedia, Internationella engelska skolan, Kunskapsskolan och Thoréngruppen.

Ett utredningsförslag om att begränsa de på många håll kritiserade vinstuttagen har lagts, men regeringen har inte tagit ställning. Från borgerligt håll rasar man mot förslaget. På vänstersidan väcker privata aktörer inom skolan särskilt ont blod, mer än inom äldreomsorgen och sjukvården.

Också lärarutbildningarna tas upp bland Skolkommissionens förslag. Indirekt får de nuvarande utbildningarna hård kritik. Behovet av avancerade professionsprogram lyfts fram. Större möjligheter ska ges för lärare att utvecklas i yrket och göra karriär.

I december förra året hördes försiktiga glädjerop när en Pisamätning visade på förbättrad kunskap bland svenska niondeklassare. Samtidigt visar andra mätningar mera dystra resultat. Klyftorna och ojämlikheten har seglat upp som det kanske största problemet.

Var femte svensk 15-åring känner sig ensam och utanför i skolan, enligt en annan del av Pisamätningarna. Det är en försämring jämfört med tidigare. Var sjätte elev har utsatts för mobbning.

Läget i skolan blir tveklöst en av de stora valfrågorna i riksdagsvalet och kommunvalen i Sverige nästa år. Steget kan vara långt till det mål som utbildningsminister Gustav Fridolin utpekat: En topplacering för Sverige i Pisa 2018.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här