Höger- eller vänsterstyre? Den traditionella blockpolitiken tappar terräng i Sverige. Allt fler kommuner går in för blocköverskridande samarbeten och minoritetsstyren.

– Kommunalpolitik handlar om så mycket mer än höger- och vänsterblock, säger Johan Wänström, universitetslektor och kommunalpolitisk forskare vid Linköpings universitet. Kommunalpolitik handlar om samhällsplanering och -utveckling, inte om fördelnings- och skattepolitik.

I den nationella politiken i Sverige spelar de traditionella blocken fortfarande en viktig roll. Blocken är det rödgröna blocket med socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet och den borgerliga alliansen med moderaterna, liberaler och centerpartiet.

– Blockpolitiken hör hemma i riksdagen, men i kommunerna är den inte lika viktig längre.
Att den traditionella blockpolitiken är på tillbakagång i kommunerna visar höstens svenska val. I två av tre kommuner har ingetdera blocket en egen majoritet.

– Trendbrottet kom redan i valet 2014, men utvecklingen förstärktes ytterligare i höstens val, säger Wänström.

Andra försöket för Löfven

  • Regeringsbildningen i Sverige stampar på stället. Sedan valet den 9 september har
  • Ulf Kristersson (Moderaterna), Stefan Löfven (Socialdemokaterna) och Annie Lööf (Centerpartiet) misslyckats med att bilda en ny regering.
  • Stefan Löfven har fått uppdraget en andra gång och ska presentera sitt förslag första veckan i december.
  • Inget av de politiska blocken har en egen majoritet. De rödgröna har 144 mandat och den borgerliga alliansen 143. Sverigedemokraterna är vågmästare med 62 mandat.
Av Sveriges 290 kommuner har de traditionella blocken majoritet i endast 92. I valet 2014 fick de borgerliga allianspartierna egen majoritet i 38 kommuner, i valet 2018 i 53. Det rödgröna blocket fick i valet 2014 egen majoritet i 90 kommuner, i valet i år i endast 39.
Ännu för åtta år sedan dominerade blockpolitiken i kommunerna. Men i valet 2010 började Sverigedemokraterna (SD) växa.

– I takt med SD:s valframgångar, minskade förutsättningarna för att bedriva traditionell blockpolitik, säger Wänström.

Resultatet är att allt fler kommuner styrs blocköverskridande eller genom minoritetsstyren.

Sossarna fortfarande starka

–  Det är vanligen partierna kring mitten som bildar koalitioner. Socialdemokraterna är fortfarande väldigt starka och det är därför svårt att styra utan dem. Genom att lämna Vänsterpartiet och SD utanför det blocköverskridande samarbetet kan minoritetsstyren bli starka. Det är nämligen ytterst osannolikt att yttersta vänstern och Sverigedemokraterna hittar varandra i oppositionen.

Efter valet 2010 var antalet kommuner som styrdes blocköverskridande 40. Fyra år senare ökade antalet med mer än det dubbla, till 100 kommuner.

För de flesta partierna är det omöjligt att samarbeta med Sverigedemokraterna. Varför?

– Partiets ideologiska bakgrund som en rasistisk rörelse hindrar ett samarbete. SD är öppet kritiskt till det mångkulturella samhället vilket rimmar illa med de övriga partiernas mera liberala inställning. Men det handlar också om att SD är svårt att samarbeta med, partiet är helt enkelt inte regeringsdugligt. Partiet har flera tomma stolar i fullmäktigesalarna.

Det är endast i Skåne och Blekinge som det förekommer ett samarbete med SD. Den skånska kommunen Hörby kommer i nästa år att ledas av en SD-ordförande.

– Det är möjligt att det blir fler kommuner med SD-styre eller -stöd, säger Wänström.

Sverigedemokraterna kan bli vågmästare i 135 kommuner (mot 95 i valet 2014) och i tretton landsting och regioner.

Högt valdeltagande

Valdeltagandet i Sverige är fortsatt högt. De flitigaste väljarna i kommunalvalet finns i de skånska kommunerna Lomma och Vellinge, där 92,9 respektive 92,3 procent av väljarna röstade. Lägst var valdeltagandet i Haparanda (63,3 procent) och Södertälje (69,9).

– Valdeltagandet ökar för fjärde valet i rad, men de höga siffrorna berättar inte hela sanningen. Bakom dem döljer sig valdistrikt där valdeltagandet ligger under 50 procent, berättar Björn Kullander, handläggare på Sverige Kommuner och Landsting (SKL).

Skillnaderna i valdeltagandet mellan valdistrikten i en kommun kan vara så höga som 50 procentenheter. I Stockholm varierar valdeltagandet i de olika valdistrikten mellan 95,7 procent och 45,7 procent.

– Lågt valdeltagande beror på socioekonomiska faktorer som jobb, invandrarbakgrund osv. Det finns valdistrikt där var tredje invånare har utländskt medborgarskap. Den som har varit folkbokförd i Sverige i tre år har rätt att rösta i kommunalval, men de här väljarna är det allra svårast att nå vid val, säger Kullander som är expert på demokratifrågor på SKL.

Socialdemokraterna är fortfarande det största partiet i Sverige, trots att partiet förlorade i jämförelse med tidigare val. Sossarna är starka i små och medelstora kommuner, medan moderaterna är starka i storstäderna.

Moderaterna har majoritet (50,6 procent) i Vellinge i Skåne, socialdemokraterna i Munkfors (64,3). Centerpartiets starkaste fäste är Nordmaling (42,7), Kristdemokraternas Markaryd (39,5), Liberalernas Landskrona (34,5), Vänsterpartiets Sorsele (37,1) och Sverigedemokraternas Hörby (34,4)

Bland de lokala partierna som deltog i kommunalvalen fick ”Oberoende realister” i Hagfors nästan 37 procent av rösterna, Nykvarnspartiet 31 procent, Perstorps framtid 31 och Waxholmspartiet 25 procent. Röstmässigt fick Demokraterna i Göteborg flest röster, nästan 59 000.

I landstingsvalet gick det bra för de lokala sjukvårdspartierna i Norrbotten och Sörmland. Norrbottens sjukvårdsparti fick 35 procent av rösterna och i Sörmland fick ”Vård för pengarna” över 18 procent.

– Framgången för de lokala partierna är ett tecken på att de etablerade partierna inte har lyckats hantera hela spännvidden av åsikter bland väljarna. Effekterna av urbaniseringen och centraliseringen är exempel på teman som är viktiga för väljarna lokalt, säger forskaren Johan Wänström.

Röstdelningen ökar

En växande trend i Sverige är att väljarna röstar på olika partier de de nationella och lokala valen, beteendet kallas röstdelning. Flest röstdelare fanns bland de kristdemokratiska väljarna, i valet 2018 valde över hälften (55 procent) av KD-väljarna att lägga sina röster på olika partier i riksdagsval, landstingsval och kommunalval. De socialdemokratiska väljarna är mest lojala med sitt parti, endast 24 procent är röstdelare.

Genomsnittspolitikern är 52 år

I kommunerna är 43 procent av de invalda kvinnor och 57 procent män.
I landstingen är könsfördelningen 48 procent kvinnor och 52 procent män. Flest kvinnor (59 procent) invaldes i Lekeberg kommun, flest män i Trelleborg 75 procent.

Sverigedemokraterna är männens parti, 72 procent av de invalda SD-arna är män. Männen har övervikt i Moderaterna (60 procent), Kristdemokraterna (59), Liberalerna (54) och Centerpartiet (54). Sossarna och Miljöpartiet är nära fifty-fifty medan kvinnorna har övervikt i Feministiskt alternativ (86 procent) och Vänsterpartiet (53).

Genomsnittsåldern på de invalda är 52,3 år (2014: 50,9 år). Äldst är de invalda i Kristinehamn (60,5 år), Boxholm (60,3 år) och Vaxholm (59,9 år). Yngst är de invalda i Stockholm (43,7 år), Uppsala (44,4 år) och Göteborg (44,8 år).

De viktigaste frågorna i valet 2018 var enligt vallokalsundersökningarna skola och utbildning, sjukvård och ekonomi.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *