Utsläppen minskade i tvåspråkiga kommuner
Energiproduktionen har blivit renare. Kraftvärmeverken har fasat ut förbränningen av stenkol och torv i stor skala och ersatt de fossila bränslekällorna med utsläppssnåla alternativ, enligt Finlands miljöcentral. Arkivbild: Kommuntorget
De finländska kommunernas klimatutsläpp minskade med 2,7 procent 2022, enligt preliminära uppgifter från Finlands miljöcentral. En inventering av utsläppsnivåerna i landets 33 tvåspråkiga kommuner ger vid handen att utsläppen i dessa kommuner minskade med 3,4 procent samma år.
Bäst i klassen är Korsnäs kommun i Österbotten som lyckades minska sina klimatutsläpp med 9 procent under den granskade tidsperioden. Korsnäs klimatutsläpp var 21,3 ton koldioxidekvivalenter 2022 då utsläppen var 23,3 ton året innan.
– Den främsta orsaken till de minskade utsläppen är att vi har byggt ut vårt fjärrvärmenätverk och avvecklat konsumtionen av fossil olja för uppvärmningen av fastigheter, säger Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs.
Båssar nämner också en annan orsak till utsläppsreduktionerna som väcker blandade känslor i kommunen.
– Många pälsdjursuppfödare har sadlat om. Det är en strukturomvandling som gömmer sig bakom de lokala utsläppsreduktionerna inom lantbruket, säger Båssar.
Malax satsar på energieffektivisering
Näst bäst i klassen är grannkommunen Malax som lyckades minska sina klimatutsläpp med 8 procent under samma tidsperiod. Malax klimatutsläpp var 49,6 ton koldioxidekvivalenter 2022 i jämförelse med 54,3 ton 2021.
– Vi har utarbetat en hållbarhetsstrategi, satsat på energieffektivisering och investerat i förnybar energi. Utöver detta har vi uppmuntrat kommuninvånarna att ansöka om understöd för att byta ut oljepannor mot förnybara alternativ, säger Jenny Malmsten, kommundirektör i Malax.
Enligt Malmsten har de stigande elpriserna också haft en indirekt inverkan på utsläppen.
– Många lokala företag och privatpersoner har installerat solpaneler på sina fastigheter och satsat på egen elproduktion, säger Malmsten.
Utöver Korsnäs och Malax är det en lång rad tvåspråkiga kommuner som har lyckats minska på sina klimatutsläpp med 5–6 procent under den granskade tidsperioden.
– Utvecklingen går åt rätt håll. De finländska kommunernas klimatutsläpp har minskat med 28 procent sedan 2005, säger Jari Rantsi, planerare vid Finlands miljöcentral.
Renare energiproduktion
Enligt Rantsi finns det en logisk förklaring till att kommunernas klimatutsläpp nu minskar i ett allt snabbare tempo.
– Energiproduktionen har blivit renare. Kraftvärmeverken har fasat ut förbränningen av stenkol och torv i stor skala och ersatt de fossila bränslekällorna med utsläppssnåla alternativ. Det här är den största orsaken till kommunernas minskade utsläpp, säger Rantsi.
Rantsis bedömning bekräftas av färsk statistik från intresseorganisationen Energiindustrin. Enligt Energiindustrins uppgifter minskade klimatutsläppen från landets energiproduktion med 38 procent i fjol.
Hela 94 procent av den finska energiproduktionen är nu utsläppsfri. Det är i synnerhet utbyggnaden av kärn- och vindkraften som har bidragit till utvecklingen.
Fyra klimatvärstingar
Trots dessa ljusglimtar finns det också fyra exempel på motsatsen i listan på de tvåspråkiga kommunernas klimatutsläpp 2022. Helsingfors och Esbo utökade vardera sina klimatutsläpp med 7 procent under året. Grankullas klimatutsläpp ökade med 3 procent medan Vasas utsläpp ökade med 1 procent.
Dessa fyra städer utökade de tvåspråkiga kommunernas klimatutsläpp med cirka 248 ton koldioxidekvivalenter.
– Vi måste komma ihåg att 2022 var ett exceptionellt år. På grund av Rysslands anfallskrig i Ukraina stoppades importen av rysk naturgas. Vissa städer tvingades ersätta den uteblivna naturgasen med fossila bränslen, vilket gav upphov till större utsläpp, säger Rantsi.
Samma dilemma plågade å andra sidan inte alla stora städer. Till exempel Åbo lyckades minska sina klimatutsläpp med 4 procent medan Vanda stads utsläpp minskade med 1 procent under samma period.
– Vanda förlitar sig till stora delar på förbränning av sopor och avfall som har lägre utsläpp än till exempel stenkol och torv, säger Rantsi.
Lamt intresse för Hinku i Österbotten
Finlands miljöcentral har sedan 2008 koordinerat ett så kallat Hinku-nätverk som hjälper enskilda kommuner att minska sina klimatutsläpp. Sammanlagt 96 kommuner ingår för närvarande i Hinku-nätverket.
Nätverkets mål är att minska de kommunala klimatutsläppen med 80 procent före 2030. Intresset för nätverket har hittills varit exceptionellt lamt i svenska Österbotten. Malax anslöt sig till nätverket i fjol och är därmed den första tvåspråkiga kommunen i Österbotten som är med i Hinku-nätverket.
– Vi hoppas att vi på det här sättet kan jobba mer strategiskt med att pressa ned utsläppen. Fördelen med att vara med i Hinku-nätverket är att vi får tillgång till värdefull sakkunskap som gagnar vårt klimatarbete, säger Jenny Malmsten.
Fotnot: Finlands miljöcentrals riktgivande förhandsuppgifter om kommunernas utsläpp 2022 slås fast slutgiltigt i april 2024.
