“Öppen källkod är som rättvis handel”

1.4.2014

Visst finns pengar att spara, men det räcker inte som drivkraft om kommunen vill lyckas med övergången till öppen programvara. Det säger Peter Hofmann 
i München, föregångaren där friheten från Microsoft 
var viktigast.

Det tog tio år, men i december 2013 var projektet slutfört. München hade ersatt Microsofts operativsystem och programvara med öppna alternativ på nästan 15 000 anställdas jobbdatorer. Ett så storskaligt skifte att staden blivit hela världens förebild. Andra städer – till exempel Wien – har försökt och misslyckats.
Så vad är hemligheten bakom succén med öppen källkod 
i München? Den frågan får projektledaren Peter Hofmann svara på. Han sitter högt uppe 
i stadens it-högkvarter, där linus torvalds blickar ner från en affisch i entrén.
– De övergångar som lyckats har stark politisk backning och handlar inte bara om pengar. I München var frihet, oberoende och självbestämmande viktigt för beslutsfattarna, liksom att hålla kunnandet inom huset och stärka lokala företag. Jag vet flera projekt som fokuserat på att spara pengar eller underskattat engångskostnaderna i början. De har oftast misslyckats.
München har både anställt egen personal och anlitat utomstående experter för projektet. Att omskola de anställda kostar också. Det är svårt att säga vilka kostnader som hade uppstått med Microsoft. München gjorde ändå år 2012 en uppskattning som visade att öppen källkod blivit över 10 miljoner euro billigare. Eftersom staden slipper licenser och supportavtal lönar sig valet med tiden alltmer.

Hofmanns tips till kommuner som funderar på öppna lösningar är att åtminstone undersöka alternativen.
– Men man ska inte tro att det är gratis. En lyckad övergång kräver tid, pengar och arbete men är både tekniskt och organisatoriskt möjlig.
Det krävs ändå en viss kommunstorlek för att it-personalen ska räcka till. Annars måste kommunen köpa in alla tjänster, och då är frågan om det lönar sig.
I München tog projektet tre år längre än planerat, dels för att staden måste omstrukturera sin splittrade it-förvaltning.
– Att omskola de anställda var en annan utmaning.
Responsen från dem har varit blandad.
– Vissa är nöjda, andra mindre nöjda. Fast så var det också med Microsofts produkter.

Ett problem är bristen på program som fungerar på andra plattformer än Microsofts. München prioriterar plattformsoberoende lösningar i it-upphandlingen, men använder fortfarande en del Windowsbaserade program som helt enkelt saknar öppna alternativ. Men trender som virtualisering, molntjänster och webbaserade program underlättar.
Så tar Hofmann upp en fråga som inte påverkat Münchens beslut, men som de senaste åren diskuterats alltmer: den offentliga sektorns ansvar för en hållbar it-utveckling.
– It är en kulturvara som inte bör domineras av några få kommersiella företag.
Det finns inga garantier för att ett visst filformat kan läsas om tio år – men om källkoden är öppen kan vem som helst skapa ett program som läser filen.
– Precis som när jag köper rättvisemärkta eller ekologiska produkter påverkar jag marknaden. Men många politiker ser it bara som ett verktyg, som kontorsmöbler eller el.

TEXT OCH FOTO: ANNIKA WILMS

Artikeln ursprungligen publicerad i Fikt 3/2014

Fakta: Från Windows till LiMux

– 2003 när Microsoft meddelade att man slutar stödja operativsystemet NT beslutade stadsfullmäktige att satsa på öppen programvara.

– LiMux – en ordlek med Linux och München – är namnet på det Linuxbaserade operativsystemet staden själv utvecklat.

– Staden använder dessutom e-postprogrammet Thunderbird, webbläsaren Firefox, kontorsmjukvaran Open Office och det egna blankettförvaltningssystemet Wollmux.

– Nyligen valde München Kolab som leverantör av mejl, kalender och kontaktlistor.

– Enligt it-avdelningens uträkningar hade det kostat 34 miljoner euro att fortsätta med Microsoft fram till 2012, medan LiMux har kostat 23 miljoner.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här