Klimatfrågan kräver samarbete mellan stat och kommun

Staten och kommunerna måste samarbeta för att bekämpa klimatförändringen. Bild: Denis Vdovin/ Unsplash.
Staten och kommunerna måste samarbeta för att bekämpa klimatförändringen. Bild: Denis Vdovin/ Unsplash.
10.4.2019

Kommunerna måste få påverka klimatmålen och resurser måste riktas till att stödja klimatåtgärder i kommunerna. Kommunförbundet vill se ett starkare partnerskap mellan staten och kommunerna i bekämpandet av klimatförändringen.

Kommunförbundet har kompletterat sina klimatpolitiska mål för regeringsprogrammet. Budskapet är att kommunerna behöver bättre förutsättningar att bekämpa klimatförändringen och främja den cirkulära ekonomin.

– Kommunerna och regionerna har en erkänt viktig roll när det gäller genomförandet av klimatmålen. Mer än hälften av finländarna bor i kommuner som arbetar målmedvetet med klimatfrågor och mer än en fjärdedel i kommuner som siktar på att bli klimatneutrala före år 2030. Kommunerna behöver utöver kommuninvånarnas och företagens insatser också stora satsningar från statens sida, säger miljöchef Miira Riipinen.

Kommunförbundet betonar behovet av nationella lösningar och bestående stödsystem för de investerings- och finansieringsbehov som kommunernas klimatarbete för med sig.

Energieffektivitet som exempel

Framgångsrikt klimatarbete förutsätter samarbete mellan staten och kommunerna. För att kunna samordna markanvändningen, boendet och trafiken, bör statens och stadsregionernas MBT-avtal utvecklas till ett starkare redskap för samarbete som integrerar klimataspekterna.

– Varje kommun arbetar utifrån sina egna förutsättningar och olika kommuner behöver olika slags stöd i klimatarbetet. Kommunens och statens partnerskapsmodell leder i bästa fall till lösningar som passar respektive region. Kommunsektorns energieffektivitetsavtal är ett bra exempel på ett sådant ”green-deal”-avtal mellan staten och kommunerna för att genomföra EU-lagstiftning, säger Riipinen.

Kommunernas planläggningsmonopol är en absolut förutsättning för att de ska kunna möta globala utmaningar och nå klimat- och miljömålen. I de klimatpolitiska målen betonas vikten av att kommunerna får behålla de resurser, verktyg och befogenheter de behöver för planeringen av markanvändningen, byggandet och underhållet.

Hållbar transport i stadsregionerna förutsätter statliga satsningar på kollektivtrafik, spårvägar och gång- och cykelvägar och i glesbygden på en kombination av olika transportbehov.

Stöd för lokala riskbedömningar

För kommunerna är klimatförändringen en risk som måste beaktas i beslutsfattandet och i planeringen av ekonomin och verksamheten. Anpassningen till klimatförändringen och beredskapen inför en föränderlig miljö förutsätter att klimatkonsekvenserna beaktas inom alla sektorer.

– Anpassningen till klimatförändringen har inte på ett praktiskt plan någon klar ansvarsfördelning, finansiering eller ägare, vilket hindrar och fördröjer anpassningen och beredskapsåtgärderna. Anpassningsåtgärderna kräver nationell samordning och finansiering. Vi måste frångå nationella och regionala riskbedömningar och istället stödja lokala riskbedömningar, säger Riipinen.