Han vill att fler tar hojen

25.8.2014

Allt fler kommuner investerar i kvalitativa lösningar för dem som rör sig på cykel.
Att underlätta cyklandet är en satsning som medför nytta för såväl individen, miljön som för hela samhället, säger verksamhetsledare Matti Hirvonen vid Nätverket för cykelkommuner.

Om man jämför med till exempel Danmark eller Holland är Finland fortfarande ett cyklingens u-land. Privatbilismen har i regel getts högsta prioritet inom trafikplaneringen; fotgängarna och cyklisterna har fått anpassa sig till biltrafiken. Men nu ser det ut som om trenden håller på att svänga.
– I Tammerfors cyklas det dubbelt så mycket nu som för tio år sedan. Också i de övriga kommunerna som vi samarbetar med går kurvan stadigt uppåt, säger Matti Hirvonen vid Nätverket för cykelkommuner.
Nätverket är ett samarbete mellan kommunerna, staten samt olika företag och organisationer. Den främsta målsättningen är att främja cyklingen både som transportmedel och som motionsform, till exempel genom att bygga högklassiga cykelvägar i alla kommuner.
– Varje kommun borde satsa på åtminstone en kvalitativ lösning, som Banan i Helsingfors. Då inser folk hur härligt cykling 
i bästa fall kan vara, och förstår att kräva mer.

En orsak till att utvecklingen har gått trögt i Finland är termen ”lätt trafik”, som syftar på både fotgängare och cyklister. Enligt Hirvonen fungerar det inte att ha gångtrafikanter och cyklister på samma leder.
– Där måste vi tänka om. I en stad måste det finnas både fina promenadstråk och fungerande cykelfiler. Det skapar ett levande stadsliv och främjar handeln 
i centrum.
Hirvonen poängterar att man inte får folk att börja cykla genom att gnälla om hälsoaspekter. Det måste vara smidigt, roligt och snabbt att röra sig med cykel.
– Om vi vill fördubbla antalet cyklister måste vi förenkla cyklandet. Minskade utsläpp, mindre buller och mindre biltrafik kommer som en biprodukt, säger Hirvonen.

På sistone har många österbottniska kommuner gått med i nätverket, bland annat Jakobstad, Karleby, Kronoby, Vasa och Vörå.
Idrottsdirektören i Karleby, Lotta Nyqvist, berättar att staden har många cykelrelaterade projekt på gång, till exempel ett med syftet att öka andelen barn och unga som cyklar eller promenerar till skolan. Staden ska inom kort välja pilotskolor och se till att cykelvägarna 
i anslutning till skolorna är trygga.
Ett annat projekt är stadens kulturcyklingsrutter, som finns som kartor på webben. Vem som helst kan alltså skriva ut den önskade rutten för att få sig en portion motion och kultur i ett.

I fjol gjorde Karleby en större satsning då man utarbetade Cykelstadsprogrammet 2014-2020. I programmet definierades målsättningarna för samarbetet och de tänkta åtgärderna för hur cyklingen ska främjas.
– Den egentliga injektionen kom 2011 när vi blev valda till årets cykelkommun. Den positiva nyheten ledde till mer samarbete mellan tekniska, idrotts- och trafiksidan. Sedan dess har det funnits motivation att satsa på cyklingen på många håll, 
säger Nyqvist.

TEXT OCH FOTO: ANNA HÖGSTRÖM

Artikeln ursprungligen publicerad i Fikt 6/2014

Cykelkommunernas
nätverk

Grundades 1997.
Blev icke-vinststrävande, självständig förening 2005.
Femtio kommuner och städer är medlemmar.
Medlemsavgift 220–1 900 euro per år beroende på kommunstorlek.
Medlemsförmåner: information, utbildning, rådgivning och lobbning i allt cykelrelaterat, samt tidningen Poljin (på finska).