Gigavasa lindrar än så länge inte Vasa stads budgetkris
Gigavasa-området. I takt med att den kommunala ekonomin försämras riktas beslutsfattarnas blickar på nya inkomstkällor som kunde balansera Vasa stadsbudget. Fotomontage: Vasa stad
Vasa stad har i år lanserat ett så kallat balanseringsprogram som syftar till att banta ned stadens utgifter med 40–50 miljoner euro under tidsperioden 2024–2027. Som ett led i detta arbete beslutade Vasa stadsfullmäktige om besparingar på 35,7 miljoner euro i våras.
I takt med att den kommunala ekonomin försämras riktas beslutsfattarnas blickar på nya inkomstkällor som kunde balansera Vasa stadsbudget. I januari förutspådde konsultbolaget MDI Public att det industriella klustret Gigavasa kan utöka Vasaregionens skatteintäkter med cirka 25–53 miljoner euro per år.
De förväntade inkomsterna bygger på två olika prognoser som räknar med att stadens intäkter från samfundsskatter, kommunalskatter, fastighetsskatter och kommunala hyresinkomster kan öka märkbart, förutsatt att de planerade batterifabrikerna i regionen blir verklighet.
Trots dessa prognoser dröjer det innan Gigavasa kan lappa hålen i Vasa stads ekonomi.
– Vi har inte beaktat dessa förväntade inkomster och prognoser i budgeten för nästa år. Vi tillämpar försiktighetsprincipen och avvaktar, säger Cecilia Raunio, ekonomi- och strategidirektör vid Vasa stad.
Skatteintäkterna drar ut på tiden
Enligt Raunio har Gigavasa hittills inte inbringat direkta skatteintäkter till staden.
– De potentiella inkomsterna ligger några år fram i tiden. Det beräknade inkomstflödet från Gigavasa kommer inte att avhjälpa vår ekonomiska situation varken i år eller nästa år. De minskade statsandelarna inverkar däremot negativt på vår ekonomi redan nu. Det är bara att kavla upp ärmarna och minska stadens utgifter för att få ekonomin i balans, säger Raunio.
Raunio understryker att budgetunderskottet har uppstått efter att ansvaret för stadens social- och hälsovård överfördes till Österbottens välfärdsområde.
Ovissheten förvärras av den rådande lågkonjunkturen som lämnar dystra spår i de lokala företagens orderböcker. Företagens sinande kassaflöde leder till sjunkande samfundsskatter för många kommuner, inklusive Vasa.
– Enligt de senaste kalkylerna kommer stadens inkomster från samfundsskatter att underskrida budgeten med cirka 1,6 miljoner euro i år, säger Raunio.
Läs också, Svenska Yle 22.1.2024: Ny modell visar att batteriklustret kan ge tusentals arbetsplatser – ”Har ofantlig inverkan” enligt Vasas stadsdirektör
Minskad efterfrågan på elbilar
Recessionen slår hårt bland annat mot elbilsindustrin, vilket också drabbar de tilltänkta batterifabrikerna i regionen. Många biltillverkare har tvingats trappa ned sina målsättningar för den mängd elbilar som ska tillverkas. Det här är dåliga nyheter för investerare i batterifabriker som är beroende av en stadig efterfrågan på elbilar.
– Många projekt som berör utbyggnaden av batterifabriker i Europa har lagts på hyllan i år. USA har i stället lyckats locka till sig dessa investeringar tack vare generösa statliga investeringsstöd, säger Janne Peljo, ledande klimatexpert på Finlands Näringsliv EK.
På utvecklingsbolaget Vasaregionens Utveckling, Vasek, ser ledningen ändå ingen anledning till oro.
– Vi har inte noterat förändringar i Gigavasas kundunderlag i år. Inget företag, som har meddelat sitt intresse att etablera fabriker i området, har meddelat att de vill dra sig ur, säger Riitta Björkenheim, utvecklingsdirektör på Vasek.
Billig förnybar el som lockbete
I november i fjol meddelade det norska batteribolaget Freyr Battery att företaget avvecklar sina planer på att anlägga en battericellfabrik i Gigavasa. Beskedet kom några veckor efter att bolagets miljökonsekvensbedömning av det tilltänkta projektet prickades för brister. Trots detta bakslag tror Vasek på möjligheten att locka fler utländska företag till Vasaregionen.
– Jag talade senast förra veckan med en kund som överväger att överge den tyska marknaden till förmån för Norden. Till våra konkurrensfördelar hör tillgången på förmånlig förnybar energi och stabila elpriser, säger Björkenheim.
När kommer Gigavasa att generera inkomster för kommunerna i regionen?
– Vasa och Korsholm har redan nu nytta av Gigavasa. Det pågår rekrytering av medarbetare till projekten redan. Enligt MDI Publics prognos kan vissa fabriksbyggen komma i gång på området 2026–2028. Efter det kommer skatteflödet förhoppningsvis i gång.
Statsminister Petteri Orpos (Saml) regering planerar att införa skattelättnader för företag som investerar i den gröna omställningen. Skattelättnaderna kan uppgå till 150 miljoner euro, förutsatt att investeringens värde överstiger 750 miljoner euro. Villkoret är att investeringen görs före utgången av 2025. Hur dessa skattelättnader påverkar kommunernas skatteintag är tills vidare oklart.
– Skattelättnaderna kan ha en stimulerande inverkan på nödvändiga investeringar i industriella anläggningar i vårt land. Det återstår att se hur snabbt det här lagpaketet träder i kraft, säger Peljo.
Enligt Vasek och Finlands Näringsliv gäller det att smida medan järnet är varmt.
– Vi har regelbunden kontakt med många intressenter som följer med situationen. De vill veta när bestämmelserna om skattelättnader träder i kraft. Sanningen är att varken vi eller Arbets- och näringsministeriet vet svaret. Vi måste fatta snabba beslut om vi ska klara oss i den internationella konkurrensen, säger Björkenheim.
