Politik och demokrati 17.5.2018

Vi granskade kommundirektörsavtalen

Illustration: Sebastian Dahlström.

Illustration: Sebastian Dahlström.

Avgångsvederlag, arbetsfördelning mellan politikerna och kommundirektören, tidsbundet eller inte. I kommundirektörsavtalen kommer man överens om viktiga principer som skyddar både kommunen och direktören i en konfliktsituation.

Kommuntorget har granskat kommundirektörsavtalen i Svenskfinland. På fastlandet är det obligatoriskt att ha ett avtal, medan det på Åland än så länge är frivilligt. Av kommunerna på fastlandet lämnade alla kommuner förutom Hangö in sina avtal efter Kommuntorgets förfrågan. I Kaskö och Ingå skriver man för tillfället nya avtal och i Helsingfors har man inget stadsdirektörsavtal eftersom Jan Vapaavuori är politiskt vald borgmästare.

– Syftet med kommundirektörsavtalen är att klargöra arbetsfördelningen mellan den politiska och administrativa ledningen i kommunen och till exempel ta upp hur man ska göra om det uppstår en konfliktsituation mellan politikerna och ledningen, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

I de allra flesta avtalen har man bestämt om ett avgångsvederlag ifall kommunstyrelsen och kommundirektören tillsammans konstaterar att kommundirektören inte längre har den politiska ledningens förtroende och kommundirektören med omedelbar verkan säger upp sig. Storleken på avgångsvederlaget varierar på fastlandet mellan tre månader i Korsnäs och fjorton månader för kommundirektören i Kyrkslätt.

Det vanligaste är att avgångsvederlaget motsvarar sex månaders lön. Det här är fallet i Mörskom, Pargas, Esbo, Grankulla, Lappträsk, Lojo, Jakobstad, Korsholm och Kristinestad. I Nykarleby och Pedersöre har direktörerna inte rätt till något avgångsvederlag utan istället en uppsägningstid på sex respektive sju månader.

– Vi har haft beklagligt många konflikter i våra kommuner så jag tror de flesta förstår nyttan med att avtala om till exempel ett avgångsvederlag. Avtalen blir också viktigare nu när vi har större omsättning på kommundirektörsposterna. Samma människor sitter inte nödvändigtvis på sina poster i 20 eller 30 år, säger Pekola-Sjöblom.

Avtalen är givetvis inte enbart till för konfliktsituationer. I avtalen kommer man också överens om vilka mål man ska ha i kommunen och hur kommundirektörens arbete utvärderas. I flera av kontrakten står det inskrivet att ordförandena för fullmäktige och styrelse ska föra ett utvecklingssamtal med kommundirektören en gång per år.

– Det här underlättar arbetet både för direktörerna och politikerna. Det blir klara spelregler och kommundirektörerna vet vad som förväntas av dem. Avtalen bidrar också till ett fungerande ledarskap och ger en bättre bild utåt av kommunen, säger Pekola-Sjöblom.

Resultatlön sporrar i Sibbo

De flesta kommundirektörerna har en fast månadslön. Bland kommunerna på fastlandet sticker Sjundeå och Sibbo ut genom att en del av lönen är en så kallad resultatbonus. I Sibbo har kommundirektör Mikael Grannas rätt till en resultatbonus som är högst 10 procent av årslönen.

– Det är Grannas som önskat att en del av lönen är resultatbaserad och han säger att det motiverar honom att nå bättre resultat, säger kommunstyrelsens ordförande Kaj Lindqvist.

I Sibbo har man utvecklat noggranna kriterier som ska uppfyllas för att resultatbonusen ska betalas ut. Det handlar inte bara om ekonomiska nyckeltal utan också om hur väl olika strategiska mål uppnåtts, hur ledarskapet och samarbetet i kommunen utvärderas och hur nöjda kommuninvånarna är med servicen i kommunen.

Lindqvist förundrar sig över att få lyfter på ögonbrynen åt bonusar inom den privata sektorn, men nog inom det offentliga. Det kan kanske bero på att man inom det offentliga tycker det är oklart vems förtjänst det är om går bra, funderar han.

– Bonusar får en del kritik och därför har vi utvecklat kriterierna så de inte bara handlar om ekonomi utan också om ledarskap och kvalitet, säger Lindqvist.

Ragnar ger allt i fem år

De flesta kommundirektörerna har arbetsavtal som gäller tillsvidare. Det är främst bland de nyare avtalen, Åbo, Lovisa och Raseborg, som kontrakten är tidsbundna, oftast då på fem eller sju år.

Ragnar Lundqvist som är stadsdirektör i Raseborg är en av dem som har ett tidsbundet avtal. När han tillträdde skrev han själv ett brev till fullmäktige där han föreslog att kontraktet skulle skrivas på viss tid.

– Det var en ömsesidig överenskommelse, men för att ingen skulle misstänka att det var mot min vilja skrev jag ett brev till fullmäktige, säger Lundqvist.

Han räknar upp flera fördelar med ett tidsbundet kontrakt. På sina tidigare arbetsplatser har Lundqvist aldrig suttit längre än fem år och det tycker han varit bra.

– Jag har varit som bäst mellan det andra och femte året. Efter det behövs  en ny kick. Är man för länge på samma ställe blir det svårt att förnya både sig själv och organisationen, säger Lundqvist.

Snart avtal i Mariehamn

På Åland är det varken obligatoriskt med avtal eller att överhuvudtaget ha en kommundirektör. I Finlands minsta kommun Sottunga har man t.ex. istället en kommunsekreterare.

Av de 16 åländska kommunerna svarade 13 på Kommuntorgets förfrågan om kommundirektörsavtal. Av dessa har Eckerö, Lumparland, Geta och Finström kommundirektörsavtal. I Saltvik har man något som kallas för tjänsteförordnande.

I Mariehamns stad som är den största kommunen på Åland sett till befolkningsmängden har stadsdirektör Barbara Heinonen inget avtal, men hon hoppas och tror att det snart blir ändring på den saken.

– Jag har tagit upp saken med min styrelseordförande och vi siktar på att ha ett avtal senast i höst, säger Heinonen.

Heinonen säger att det skulle kännas tryggare att ha ett avtal.

– Det är bra att komma överens om rollfördelningen mellan politikerna och tjänstemännen och föra en diskussion om prioriteringarna, säger Heinonen.   

Dessutom tycker Heinonen det är viktigt att komma överens om t.ex. utevcklingssamtal.

– Alla behöver feedback och jag tycker det är bra om det också är skrivet i ett avtal.

På Kommunförbundet hoppas Marianne Pekola-Sjöblom att alla kommuner, också de åländska, i framtiden ska ha kommundirektörsavtal. På Åland ser hon att kommundirektörsavtalen kunde bli obligatoriska i samband med kommunreformen där 16 kommuner i framtiden föreslås bli fyra.

– Jobbet som kommundirektör är krävande, mer krävande än många andra direktörsjobb. Vi måste göra allt för att hålla arbetet lockande, säger Pekola-Sjöblom.

NU INLEDS VÅR LEDARSKAPSSATSNING: STARTSEMINARIUM 23-24.8.2018
Greppa komplexa utmaningar. Fördjupa dina nätverk. Håll dig uppdaterad.

Mer info och anmälan | Läs mer om ledarskapssatsningen (PDF)
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här