Utbildningsfrågor och närservice engagerar i valen nästa år
Svåra och viktiga val hägrar våren 2025. Bild: KL-Kustannus arkiv, Kommuntorget.
Om ett halvt år ordnas nästa kommunal- och välfärdsområdesval. Enligt Kommunförbundets enkät uppger 82 procent av finländarna att de tänker rösta i kommunalvalet medan endast 60 procent har för avsikt att rösta i välfärdsområdesvalet.
– Många välfärdsområden är just nu utsatta för statliga nedskärningar. Jag antar att många väljare upplever att förtroendevalda har små möjligheter att påverka. Det här tär säkert på viljan att rösta i välfärdsområdesvalet, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet.
I kommunalvalet för fyra år sedan tappade Socialdemokraterna hela 700 kandidater. Nu siktar partiet på revansch.
– Vi lyckades värva 5 620 kandidater i kommunalvalet och 1 632 kandidater i välfärdsområdesvalet i de förra valen. Vi har alla chanser att överträffa dessa siffror i valen nästa år, säger Mikkel Näkkäläjärvi, partisekreterare för SDP.
Har ni konkreta numerära mål för kandidatnomineringen?
– Jag vill helst inte nämna konkreta siffror. Det räcker om det blir plus i marginalen i jämförelse med valen för fyra år sedan, säger Näkkäläjärvi.
Vilka teman går era kandidater i gång på?
– I välfärdsområdesvalet är det utan tvekan vårdgarantin och rätten att få vård inom 14 dagar som är en väldigt viktig fråga för oss. De statliga budgetnedskärningarna oroar många inom SDP. I kommunalvalet är de försämrade inlärningsresultaten i skolvärlden ett tema som väcker engagemang.
Utöver stora industristäder har SDP ett stabilt väljarstöd i mellanstora städer av Varkaus, Raumos, Imatras och Lahtis kaliber. Den geografiska räckvidden för de värvade kandidaterna är bred.
– Det är endast 15 kommuner i landet där vi tills vidare inte har uppställda kandidater.
Hur har ni lyckats i värvningen av svenskspråkiga kandidater?
– Vi har lyckats relativt väl med kandidatnomineringen i tvåspråkiga regioner. Vi försvarar den kulturella och språkliga mångfalden i vårt land. Tyvärr verkar den nuvarande regeringen inte värdesätta dessa frågor.
SFP vill försvara närservice
Språkliga rättigheter finns högt upp på listan också för Svenska folkpartiet.
– Vi har tills vidare över 400 kandidater som är klara i kommunalvalet. Målet är att nominera mellan 1 400 och 1 500 kommunalvalskandidater denna gång, säger Fredrik Guseff, partisekreterare för SFP.
I det senaste kommunalvalet lyckades SFP nominera sammanlagt 1385 kandidater. Det var första gången sedan 1980-talet som antalet SFP-kandidater ökade i jämförelse med föregående val.
– Vid sidan av valarbetet i tvåspråkiga regioner kommer vi även denna gång att nominera kandidater i enspråkigt finska kommuner. Det totala antalet röster har stor betydelse till exempel i fördelningen av styrelseplatser i Kommunförbundet. Vi lyckades behålla SFP:s styrelseplats med några hundra rösters marginal förra gången, säger Guseff.
Vilka är de viktigaste valfrågorna för SFP:s kandidater?
– I välfärdsområdesvalet är det rätten till närservice som engagerar. Många är oroliga för en tilltagande centralisering av social- och hälsovården. Bristen på svensk service är också en stor valfråga, särskilt i Egentliga Finland.
I kommunalvalet skiftar SFP-kandidaternas fokus beroende på vilken kommun det rör sig om.
– Utbildningsfrågorna är viktiga för så gott som alla våra kandidater. Sedan kan det finnas planläggningsfrågor, industriella etableringar och en planerad utbyggnad av vindkraften som kan dominera de lokala kommunalvalsdebatterna, säger Guseff.
Centern på frammarsch
Centern gick framåt med 2,4 procentenheter i Yles senaste opinionsmätning i början av oktober. Det har gynnat valarbetet, uppger Centerns valkoordinator Juha Iso-Aho.
– Kandidatnomineringen förlöper fint. Jag vill inte nämna exakta siffror i detta skede, men antalet personer som har bestämt sig för att kandidera för oss i valen nästa år är redan fyrsiffrigt, säger han.
Enligt Iso-Aho var det sammanlagt 6 900 kandidater som ställde upp för Centern i kommunalvalet för fyra år sedan. I det förra välfärdsområdesvalet lyckades partiet värva 1 460 kandidater.
– En stor del av våra kandidater uppger att de vill arbeta för att trygga den närservice som finns i den egna regionen. Många vill motarbeta de nedskärningar som nu sätter hela social- och hälsovården i gungning, säger Iso-Aho.
Ekonomin viktig för Saml
På Samlingspartiets kansli i Tölö råder tillförsikt.
– Det rasslar in ett tiotal nya kandidater varje dag. Vi har redan lyckats värva över 2 000 kandidater, säger Timo Elo, partisekreterare för Samlingspartiet.
I kommunalvalet för fyra år sedan lyckades Samlingspartiet nominera sammanlagt 6 075 kandidater.
– I välfärdsområdesvalet hade vi 1790 kandidater i det förra valet. Även den listan fylls på hela tiden. Vi har snart fyllt hälften av de platser som står till buds i välfärdsområdesvalet, säger Elo.
Utbildningens kvalitet och ekonomin står i centrum för Samlingspartiets kandidater.
– Vi vill att den kommunala ekonomin ska vara i balans och att kommunerna skapar förutsättningar för företagens tillväxt och livskraft.
I välfärdsområdesvalet finns ett stort intresse att komma åt vårdköerna.
– Det är viktigt att folk får vård så snabbt som möjligt. Om vården sedan produceras av välfärdsområdet eller den tredje sektorn är sekundärt. Vi förhåller oss pragmatiskt till den frågan, säger Elo.
