Ny färdplan för turismen tar form i Egentliga Finland – den tvåspråkiga skärgården finns inte på kartan
Mera turister, ja tack. Men hur och med vilka argument? Bildkollage: Kommuntorget, Åbo stad, Unsplash, Muminvärlden
Ledande tjänstemän på Egentliga Finlands förbund och vd:n på Visit Turku Archipelago anser att svenskan är irrelevant i marknadsföringen av Åbolands skärgård.
Egentliga Finlands förbund ska uppdatera sin färdplan för turistnäringen i höst. Syftet med den planerade uppdateringen är att locka till sig fler penningstinna turister och finansiärer till regionen.
– Vi har haft flera möten där vi har diskuterat behovet att uppdatera färdplanen. Det rör sig om ett viktigt styrdokument som regionens kommuner kan hänvisa till då de ansöker om finansiering för olika turistrelaterade projekt, säger Esa Högblom, specialplanerare på Egentliga Finlands förbund.
Enligt sakkunniga som Kommuntorget har talat med har det svenska språkets mervärde som lockbete inom turistnäringen i Egentliga Finland inte nämnts alls då uppdateringen av färdplanen har varit på tapeten.
Lägesbilden bekräftas av turismchefen Benjamin Donner på Pargas stad.
– Det språk som talas i olika kommuner betraktas som ganska sekundärt då Egentliga Finlands förbund dryftar olika sätt att locka turister till regionen som helhet. Åbo och skärgårdskommunerna bevakar olika intressen i det strategiska arbetet, säger Donner.
På det lokala planet lyfter man ändå fram de lokala kulturella särdragen och den språkliga mosaiken i marknadsföringen, tillägger han.
Den nuvarande färdplanen siktar på att utöka antalet turister med upp till 86 procent före 2027 i det som landskapsförbundet kallar ett scenario för snabb tillväxt. I klartext betyder det här att Egentliga Finlands förbund vill utöka turismen i regionen som mest med upp till 1,3 miljoner övernattningar per år i jämförelse med läget före coronapandemin. Den här målsättningen får publicisten Tom Bergman på Utö att se rött.
– Landskapsförbundet och de kommunalt ägda turistorganisationerna vill endast ha höga volymer på bekostnad av kvalitet. Turismen till skärgården borde regleras så att den beaktar lokalsamhällets bärkraft och respekterar den lokala kulturen, säger Tom Bergman.
Han lyfter fram ett avskräckande exempel.
– Då lyxkryssaren Silver Wind skeppade amerikanska turister till Örö i fjol betraktade många inom turistindustrin det hela som något eftersträvansvärt. I själva verket var det ett praktexempel på skadlig turism som knappt ger några inkomster och som tär på den sårbara naturen.
Enligt Bergman får skärgårdens uråldriga svenska särprägel i Åboland också stryka på foten i turistindustrins varumärkestänk.
– Då man fikar efter köpkraftiga folkmassor och stora volymer blir den lokala svenska kulturen obekväm för många turistorganisationer. Jag ser många exempel på förfinskning och bristande kulturell förankring som osynliggör svenskan här i Åbolands skärgård, säger Bergman.
Kristiina Kukkohovi är verkställande direktör för Visit Turku Archipelago, som till 97 procent ägs av Åbo stad. Företagets övriga delägare är Pargas och Nådendal kommuner. Kukkohovi känner inte igen sig i Bergmans beskrivning.
– Vi säger nej till massturism. Vi fokuserar på att locka medvetna och naturintresserade turister som uppskattar kvalitativ service i Åbolands skärgård, säger Kukkohovi.
Trots att Kukkohovi tar avstånd från massturism hänvisar hon till Lappland som förebild.
– Lappland är väldigt känt bland utländska turister. Vi har mycket att lära oss av turismen i Lappland. Turistnäringen i Åbolands skärgård är tills vidare ganska outvecklad, säger hon.
Lyfter ni fram regionens svenskspråkiga profil i er marknadsföring?
– Nej, det finns ingen anledning att betona de språkliga aspekterna i Åbolands skärgård. Vi lyfter i stället fram vikten av kulturell och social hållbarhet. Finskan och svenskan är båda väldigt små språk i en internationell kontext. Folk kommer hit av helt andra skäl.
Samma tankegång genomsyrar landskapsförbundets nuvarande färdplan för turistnäringen. Färdplanen nämner inte den finlandssvenska kulturen i Åboland en endaste gång, trots att den språkliga verkligheten kunde utgöra ett lockbete för rikssvenska turister. Största delen av de utländska turister som besöker Egentliga Finland kommer från Sverige, uppger Egentliga Finlands förbund.
– Färdplanen är ett styrdokument för hela regionen och ska inte enbart betjäna de tvåspråkiga kommunerna. Det är helt ointressant för till exempel Loimaa att lyfta fram den svenska kulturen i regionen, säger Sami Heinonen, skärgårds- och landsbygdsombudsman på Egentliga Finlands förbund.
Heinonen spinner vidare på sitt resonemang.
– Inte vet inhemska turister från Joensuu om de rör sig i den svensk- eller finskspråkiga delen av skärgården. De är säkert mer intresserade av att höra om Tavastlands oxväg än att bekanta sig med den svenska kulturen i regionen, säger Heinonen.
Kollegan Esa Högblom tror inte att den språkliga dimensionen får en stor roll i uppdateringen av färdplanen för turistnäringen, men han är beredd att tänka i nya banor.
– Visst är regionens svenskspråkiga profil en viktig aspekt då vi ser över vår färdplan. Det kan hända att vi tar upp det hela i strategiarbetet i höst, säger Högblom.
Sami Heinonen vill lägga band på de ambitionerna. – Skärgården är en spetsprodukt som inte ska dominera färdplanen. Dokumentet ska vara allmängiltigt för hela regionen, säger han.
