Företagarna i Kristinestads centrum kunde vara mera flexibla och anpassade till det moderna köpbeteendet, säger Angelique Irjala, vd för Kristinestads näringslivscentral. I början av mars arrangerar centralen ett allmänt diskussionsmöte med ett 15-tal fastighetsägare på inbjudningslistan. Foto: Joakim Snickars.

Allt färre kunder och minskande folkströmmar i centrum är ett fenomen som många finländska städer tampas med. Kristinestad är inget undantag. Nu önskar Kristinestads näringslivscentral utreda aktuella planer och möjligheter för centralt belägna fastigheter.

Med sitt idylliska läge vid kusten, folkliga marknader och intakta klassiska trähusmiljö har Kristinestad onekligen potential att vara en attraktiv stad i turisters ögon.

Samtidigt sätter det faktum att Kristinestad länge har präglats av en negativ befolkningsutveckling och försämrad lokal service, speciellt inom hälso- och sjukvården, tydliga spår i det lokala näringslivet.

I slutet av fjolåret drabbades stadens centrum av ytterligare ett trist bakslag på servicefronten. Det över 100 år gamla varuhuset A Talas, beläget intill torget i Kristinestad, meddelade om nedläggning.

– A Talas har kämpat i ekonomisk motvind i cirka tio år. En betydande orsak till nedgången är ökat handlande på nätet. Varuhusets slutförsäljning pågick från december fram till början av januari, säger Angelique Irjala, vd för Kristinestads näringslivscentral.

– Att centralt belägna affärer och butiker tampas med sviktande kundunderlag är ett fenomen som är synligt även i många andra finländska städer. Det är vanligt att företagare flyttar ut sina verksamheter till köpcentrum utanför stadskärnorna, tillägger Irjala.

Servicemässigt kan dagens Kristinestad bland annat erbjuda ett par livsmedels- och specialaffärer, tre lunchrestauranger, två pizzerior, ett hotell och flera bed and breakfast-alternativ.

Att hitta entreprenörer till olika servicefunktioner i Kristinestad kan i sin tur vara knepigt.

Exempelvis har sökandet efter en ny företagare till stadens R-kiosk blivit en utdragen och fortfarande olöst historia. Dessutom har flera andra lokala företagare inom hotell- och restaurangbranschen nyligen meddelat att de ämnar avsluta sina värv och därför söker efterträdare.

– Samtidigt är den lokala skoaffären Sko Pihlaja, med adress intill torget, ett exempel på ett företag som på flexibelt vis har anpassat sig till det moderna köpbeteendet. Affären har utvecklat sin näthandel på seriöst vis, säger Irjala.

En annan nyhet i Kristinestads servicevärld är att företagaren Kirsi Norrvik har flyttat sitt företag Studio Safir till en nedlagd servicestation i höstas. Företaget erbjuder fotograferings- och kafétjänster.

Det lokala varuhuset A Talas, grundat 1922, stängde dörren för gott i början av januari. Nedläggningen innebär en ytterligare försämring av servicen i Kristinestads centrum. Foto: Joakim Snickars.

Möte med fastighetsägare i mars

Kristinestads näringslivscentral önskar kartlägga vilka intentioner ägarna av centralt belägna fastigheter nära torget har i fortsättningen.

– Vi kommer att ordna ett första diskussionsmöte den 7 mars på någon av stadens restauranger. Cirka 15 fastighetsägare är inbjudna till tillfället som även är öppet för allmänheten.

– Vi önskar få reda på vilka planer ägarna har för sina fastigheter. Sånt som vi inte känner till får också komma fram. Aktuella hyresnivåer likaså, säger Irjala.

Irjala anser själv att Kristinestads centrum bland annat kunde utvecklas genom att småföretagare och entreprenörer anammar mera flexibla och modernt anpassade koncept.

– Det kan handla om mera upplevelse- och kulturbaserade produkter och paket. Till exempel pop up-evenemang eller träffar med företagare. Undersökningar visar att turister i högre grad har börjat efterfråga upplevelser.

För många av stadens företagare är de stora lokala marknaderna, framför allt sommarmarknaden som har attraherat upp till 60 000 besökare under fyra dagar, en synnerligen viktig ekonomisk livsnerv.

Under coronaåren fick turismen i Kristinestad ett klart uppsving. Efter pandemins avklingande har turistströmmarna minskat. Men att Kristinestad fortsätter intressera som besöksmål även utanför landets gränser, bland annat i Tyskland, står klart.

Den idylliska och lugna miljön och lägre boendekostnader i ”Stadin” har lockat en del inflyttare från huvudstadsregionen. Foto: Joakim Snickars.

Hur kan man vända den negativa demografiska utvecklingen i Kristinestad?

– Framför allt behövs det fler arbetstillfällen och ökad inflyttning. Ett stort projekt som är under planering i staden är den vätgasproduktion som Koppö Energi siktar på att inleda på Björnön. En etablering skulle ge flera hundra nya jobb i trakten.

– Staden har avtalat med Sydbottens Natur och Miljö om att miljöskyddsföreningen återtar sitt besvär mot bygget. Koppö Energi har i sin tur förbundit sig till ett ekologiskt kompensationsprogram. Samtidigt har Kristinestads stad frivilligt åtagit sig att skydda cirka 100 hektar skog. Om bygglov beviljas tar Koppö Energi enligt planerna ett investeringsbeslut i sommar, säger Irjala.

Kristinestad har via sin mottagningscentral tagit mot cirka 700 ukrainare. Av dessa nyanlända har 117 meddelat att de tänker välja Kristinestad som hemkommun.

– Den ukrainska inflyttningen räcker dock inte till för att kompensera den lokala befolkningsminskningen. Staden har en alltmera åldersstigen befolkning.

– Samtidigt lockar den lugna och idylliska miljön och lägre boendekostnader en del yngre inflyttare. Ett par unga familjer i Helsingfors, utan direkt koppling till orten, har rotat sig i staden på senare tid, säger Angelique Irjala.