Lestijärvi får landets största vindkraftspark

Lestijärvi kommun med cirka 700 invånare har hårda ekonomiska tider framför sig. Samtidigt är landets största vindkraftsbygge på gång i kommunen. Nya kommundirektören Päivi Rautio har tillträtt den första maj. Till vänster är kommunstyrelsens ordförande Jorma Koski-Vähälä. (Foto: Joakim Snickars)

Målet är att fastlands-Finlands näst minsta kommuns ekonomiska underskott ska vara täckt till 2026, säger nya kommundirektören Päivi Rautio.

Med ungefär 700 invånare är Lestijärvi en av landets allra minsta kommuner. Idyllisk insjönatur och byggandet av landets största vindkraftspark är några dragplåster och trumfkort i kommunen som har kämpat i långvarig ekonomisk motvind.

Den finländska sommaren visar sig från sin bästa sida och kvicksilvret har pressat sig en bit ovanför 20-strecket när Kommuntorget besöker Lestijärvi en eftermiddag i mitten av juni.

I fastlands-Finlands näst minsta kommun härskar lugnet och natursköna vyer ramar in omgivningen. Här kan besökaren bland annat njuta av Mellersta Österbottens största insjö.

Den 14 kilometer långa Lestijärvi-sjön har status som landskapssjö. (Foto: Joakim Snickars)

Jag har stämt träff i kommungården, i folkmun ofta kallad Järvilinna (Sjöslottet), med nya kommundirektören Päivi Rautio som har tillträtt i kommunens tjänst i början av maj.

– Jag har flyttat hit i arbetets tecken. Någon tidigare koppling till orten har jag inte. Jag hade inte ens besökt Lestijärvi innan jag blev kallad till arbetsintervju, säger Rautio som tidigare har arbetat som bastrygghetsdirektör i Utsjoki och Oulais.

– Överlag tilltalas jag av möjligheten att jobba och verka i mindre kommuner. Innan flytten till Lestijärvi var jag stationerad i Oulais som har cirka 7 000 invånare.

– Jag har blivit väl mottagen. Samtidigt är arbetsbilden bredare i det här uppdraget. Som kommundirektör måste man vara mycket flexibel i en sån här miljö, fortsätter Rautio.

Sparåtgärder och permitteringar aktuella framöver

I Päivi Rautios nya hemkommun är invånarantalet bara en tiondel av populationen i småstad Oulais. Samtidigt inleder hon sitt nya värv i en tuff kommunalekonomisk situation och det gäller att vidta drastiska åtgärder för att få verksamheten på rätt köl.

– Ekonomin är hårt pressad. Kommunen har gjort klara minusresultat flera år i rad. Den nuvarande skuldbördan är klart betungande. Den ligger på rekordnivå ur ett nationellt perspektiv och uppgår till cirka 10 000 euro per person.

– Den aktuella målsättningen att kunna täcka det ekonomiska underskottet fram till 2026. Senare i år behöver kommunen fatta beslut om sparåtgärder och ett balanseringsprogram för ekonomin. Bildningsväsendet och hälso- och välfärdsområdet är de största sektorerna inom den kommunala verksamheten i Lestijärvi.

– Sannolikt blir det även aktuellt med permitteringar framöver. Dessutom bör kommunen också utarbeta en fastighetsstrategi där det framgår vilka kommunala fastigheter som kan behållas och renoveras och vilka som kan säljas, säger Rautio.

Lestijärvi kommun har 49 anställda för närvarande. Däremot borde de påtänkta permitteringarna inte beröra den personal som tillhör Kaustby regionkommun som förutom Lestijärvi omfattar Kaustby, Vetil, Toholampi och Halso.

Rekordstor vindkraftpark ger framtidstro

I likhet med andra kommuner i glesbygds-Finland tampas dagens Lestijärvi med en befolkningsutveckling som präglas av en åldrande befolkning, obetydlig inflyttning och låg nativitet.

– Invånarantalet har sjunkit under 700 på sistone. Det har varit några dödsfall och endast ett barn har fötts i kommunen hittills i år, säger kommunstyrelsens ordförande Jorma Koski-Vähälä.

Kommunens daghem har det oaktat ingen brist på underlag. Dessutom har Lestijärvi uppfört en ny skolbyggnad i modern stil med stock som material. Det nya skolcentret med låg- och högstadium invigdes officiellt ifjol. Antalet elever är cirka 70 för närvarande.

– Det dyra skolbyggnadsprojektet är samtidigt en stor orsak till den belastade kommunalekonomin, säger Päivi Rautio.

Inflyttare till kommunen har varit berättigade till det så kallade Lestijärvi-paketet. Det har handlat om förmånliga tomter och understödjande av barnfamiljer och studerande.

Lestijärvi-paketet kommer enligt planerna att återinföras. Men något beslut har ännu inte fattats, säger Rautio.

– Paketet kommer i varje fall att riktas till inflyttare i alla åldersgrupper och inte enbart till barnfamiljer.

Rautio säger att förhoppningen är att Lestijärvi ska kunna fortsätta som självständig kommun även efter 2026 då ekonomin bör vara i bättre balans enligt aktuella målsättningar.

Ljuspunkter och framtidstro saknas inte. På en väggkarta över närområdet pekar kommundirektören ut tre områden där vindkraftsbolaget OX2 avser att börja bygga Finlands största vindkraftspark i början av nästa år.

– 69 vindkraftverk kommer att monteras. Det har getts grönt ljus för projektet. Grundarbeten, infrastruktur och elnätsarbeten har redan verkställts.

Läs mera om vindkraftsbygget här.

– I början av 2024 anländer cirka 200 arbetare till orten. Den nya anläggningen kommer att stå för cirka två procent av den nationella energiproduktionen. Lestijärvi kommun erhåller årligen 2,5 miljoner euro i fastighetsskatt.

– Utöver den stora parken finns det ytterligare ett vindkraftsområde på gränsen mellan Toholampi och Lestijärvi. Tio kraftverk byggs på Lestijärvi-sidan, tillägger Rautio i samma veva.

Det nya skolcentret i Lestijärvi, byggt med stock som material, invigdes officiellt ifjol. Ett idrottsområde med hockeyrink har anlagts med fin utsikt över Lestijärvi-sjön, bilden nedan. (Foto: Joakim Snickars)

”Sammanslagningar har aldrig förts”

Kommunstyrelsens ordförande Jorma Koski-Vähälä, företagare inom transportbranschen till professionen, har med undantag av en sju år lång sejour i Oulais alltid bott i hemorten Lestijärvi.

Sedan 2017 har han varit etablerad som Centerpolitiker i kommunfullmäktige. Under den första mandatperioden innehade han posterna som vice ordförande i kommunstyrelsen och ordförande för tekniska nämnden. I kommunalvalet 2021 var han en av de lokala röstmagneterna med 36 erhållna röster.

— Under de senaste åren har de kommunala förtroendeuppdragen varit tunga att hantera. Mycket tid har gått åt att behandla olika bygglovsärenden för de kommande vindkraftverken och den tillhörande elstationen, säger Koski-Vähälä.

Hittills har en eventuell kommunsammanslagning aldrig varit något diskussionsämne i Lestijärvi-politiken, säger Koski-Vähälä.

Traditionellt har Lestijärvi varit en agrart dominerad miljö. Under 2000-talet har dock antalet aktiva mjölk- och nötgårdar minskat påtagligt i området.

Den viktigaste privata arbetsgivaren är Finn Spring med produktionsanläggningar i både Toholampi och Lestijärvi. Exportföretaget med cirka 80 anställda tillverkar bland annat källvatten, vitaminvatten, svagdricka och cider.

Den 14 kilometer långa Lestijärvi-sjön som har status som landskapssjö är en pärla och ett varumärke för bygden. Framför allt är det möjligheter till naturupplevelser, avkoppling och fiske som lockar turister till kommunen.

– Lestijärvi är en stugkommun. Det finns cirka 450 lokala sommarstugor. På höstarna rör sig många jägare i området, säger Koski-Vähälä.

– Sommartid brukar befolkningen i Lestijärvi två- eller tredubblas, säger Päivi Rautio.

De största lokala sommarattraktionerna är festivalen Lesti-viikko i början av juli och marknadsevenemanget Lestijärven Muikkumarkkinat i slutet av augusti.