Läste du detta? Plock i arkivet - detta tycker vi är det bästa år 2024
Kyösti Kakkonen talar kritiskt om politik och medier samtidigt som hunden Piki får massor med krafs och kärlek. Bild: Timo Seppäläinen.
Gott nytt år! Men först tar vi en traditionell titt i backspegeln. Nämligen, det var mycket som pågick i år – eller i fjol om du läser detta på nya årets sida. På det sättet har 2024 varit lik så många tidigare år.
Rysslands anfallskrig i Ukraina påverkar tankebanorna och vardagen i Finlands kommuner. Också de hemskheterna som pågår mitt i Europa har hållit på i några år nu och då detta skrivs kan ett slut inte skönjas.
Vi börjar arkivplocket med en intervju i Bryssel där det skrivs lagförslag och fattas beslut som påverkar livet från Kuusamo i norr till Mariehamn i söder.
Klicka på rubriken eller bilden så kommer du direkt till artikeln.
Återvände hem och tog flyget till hjärtat av Europa – “Jösses, de har sett mig i tv-rutan”
Enligt sig själv är Nils Torvalds inte särskilt social, “det är olika för olika människor”.
Den besvärliga finländaren (Torvalds egna ord) har stått på sig i debatter och förhandlingar, något som Torvalds tror att påverkat.
– Mitt inflytande beror på att jag har tagit fighterna då det behövts, säger han i Bryssel med några dagar kvar av det förtroendeuppdrag som han fått av folket. Torvalds påminner att kontinenten “är för närvarande i förändringens korsdrag och det känns viktigt att vara med”.
– En Europaparlamentariker kan faktiskt göra skillnad. Det har jag i högsta grad erfarit då jag kämpat för den finländska skogens överlevnad och förnuft i debatten om kolsänkor, säger han på sin egen nätplats.
Till Kommuntorget säger han:
– Jag är stolt över vad vi åstadkommit, vi har gjort ett förbaskat bra jobb.
Politik intresserar nog – det är viktigt att alla åldersgrupper är med och fattar beslut
Om några månader är det val igen. Undersökning visar: Personer i åldersgruppen 20–30 år känner ofta att de saknar färdigheter att delta i samhället samtidigt som de är intresserade av att aktivera sig, till exempel gå med i frivilligorganisationer, hobbyklubbar – eller rösta i val.
Varför är det viktigt för kommunerna att ha unga människor i sina beslutsfattande organ?
– Unga ser och förstår förändringarna i världen på ett annat sätt än den äldre generationen. Unga har erfarenheter som påverkar oss i framtiden, till exempel i fråga om digitalisering, barn och utbildning, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom vid Kommunförbundet. – Trivs man i sin hemkommun när man är ung är sannolikheten att man återvänder efter studierna stor. Det här är en sak som är särskilt viktig för våra landskommuner att inse, säger Maria Tokou, 28 år och fullmäktigeordförande i Kronoby.
Därför diskuterar politikerna sällskapsdjur, skolmat och motionsslingor
Skalan är vardaglig och frågor som rör trafik och byggande dominerar när kommunpolitiker själva får formulera vad de vill förbättra i kommunen, noterar Siv Sandberg, kommunforskare vid Åbo Akademi, och fortsätter:
Vilka frågor är viktiga för kommunalpolitikerna om de själva får formulera sig? Vilka frågor brinner de för? Vad vill de ändra på? För att besvara frågorna samlade jag in fullmäktigeledamöternas motioner från alla tvåspråkiga kommuner på fastlandet under tiden mellan januari 2023 och juni 2024.
Det insamlade materialet understryker det som kommunalt beslutsfattande handlar om: att lösa problem och förbättra livsvillkoren i lokalsamhället. Projekten som föreslås är mycket konkreta: motionsställare vill bygga, ordna, informera och snygga upp. Ekonomiskt är förslagen småskaliga, men det här ska förstås mot bakgrund av att de är kompletterande i förhållande till budgeten, där de stora summorna ingår.
Kommunerna på Åland har samma räddningsledning – ”Alltid nära till vattnet och olyckor kan hända året runt”
På Åland finns fem skärgårdskommuner utan fast vägförbindelse – Kökar, Sottunga, Kumlinge, Brändö och Föglö. De kommunerna har alltid varit utmaning för räddningspersonalen och den utmaningen består även efter bildandet av en gemensam räddningsmyndighet.
Fem aktiva i Östra Saltviks frivilliga brandkår, ÖSFBK, träffas i brandstationen för veckans övning. I kväll står ytlivräddning på programmet. Gruppen åker till en havsvik, kränger på sig torrdräkter och riggar i ordning räddningsplankan med tillhörande lina på 300 meter.
I tur och ordning simmar de ut i viken och väntar på nästa steg i övningen. Nu gäller det för de andra att snabbt ta sig ut till ”offret”. – Det här är ett viktigt moment för oss på Åland att öva på. Vi har alltid har nära till vattnet och olyckor kan hända både sommar och vinter, säger Jan Lindgrén, ordförande både för ÖSFBK och för Ålands brand- och räddningsförbund.
Språkambassadör: ”Det är väldigt sällan jag stöter på negativa attityder mot svenskan”
Sara-Maria Pirhonen jobbar till vardags som skådespelare. Sedan i fjol har hon också ställt upp som språkambassadör och gjort ett 30-tal besök till skolor.
– Jag brukar betona att det inte är en lineär process att lära sig ett annat språk. Det går i vågor och kräver mycket arbete, säger Pirhonen.
För Pirhonen var det studierna vid Dans- och cirkushögskolan i Stockholm som gav henne en knuff framåt.
– Det bästa sättet att motivera unga är att diskutera hur svenskan kan bli en viktig del i deras liv. Då jag berättar hur svenskan har berikat mitt studieliv ser jag alltid hur gnistan tänds i ögonen på en del av dem som lyssnar.
Hur hanterar du negativa attityder mot svenskan i samband med dina skolbesök? – Det är väldigt sällan jag stöter på negativa attityder mot svenskan i egenskap av språkambassadör. Jag talar ju ganska utlämnande om mina personliga erfarenheter och går inte in på språkpolitik. Det brukar väcka respekt.
Och hej, medan du ändå läser – titta även in hos Kuntalehti. Här hittar du till exempel intervjun med Kyösti Kakkonen och en gedigen introduktion till podcasten Päättävät elimet.
Kauppaneuvos Kyösti Kakkonen rökittää mediaa ja poliitikkoja – huutia saavat myös monet kansalaiset, ruikutus sekä hyvinvointiyhteiskunnan itku
Ihmeellisiä tarinoita eri puolilta Suomea – “Leikittelemme tylsyydellä, paikallisuudella ja ankeilla kunta-asioilla”
Läste du redan?
