Det behövs kommunalt ägda utomhusgym, sportplaner och ställen där man kan idrotta. I vissa fall kan det vara nödvändigt att subventionera motion för en del målgrupper, säger Pontus Jäntti. Arkivbild: Mikael Sjövall

Fyra av fem som deltog i Kommunförbundets invånarundersökning säger att idrotts- och motionstjänsterna sköts väl och är lättillgängliga.

I synnerhet de som använder kommunernas motions- och idrottstjänster har gett tjänsterna ett positivt betyg, medeltalet i deras bedömning var 4,16. Också bland den äldre befolkningen upplevs motions- och idrottstjänsterna som mycket högklassiga. Personer över 70 år är bland de mest nöjda med servicen, och särskilt i gruppen 70–79-åringar ligger medeltalet högt, på 4,23.

Läs mera, Kommuntorget 15.11.2023: Bristen på motion och idrott kostar – samhället betalar över 3,2 miljarder euro per år 

– Kommunernas motions- och idrottstjänster når ut till en bred användarkrets, vilket stöder kommuninvånarnas välmående och en aktiv livsstil i alla skeden av livet. Det är särskilt fint att äldre upplever att tjänsterna är nyttiga och lättillgängliga, säger Elsa Mantere, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

Motions- och idrottstjänster har en viktig roll i främjandet av kommuninvånarnas välfärd.

– Kommunerna främjar rörelse för folk i alla åldrar. Detta mycket viktiga arbete för kommuninvånarnas välfärd görs både inom olika sektorer i kommunen och tillsammans med lokala aktörer, säger Mantere.


Tillfredsställelsen mättes på skalan 1–5, där svarens medeltal låg på 4,09. Det är det nästa högsta resultatet i undersökningens historia. Endast år 2020 nåddes ett något högre medelvärde (4,11).


I kommunerna finns det sammanlagt över 30 000 idrotts- och motionsplatser, vilket innebär att servicenätverket är omfattande över hela landet.

– Det finns många idrottsanläggningar i kommunerna, vilket mycket väl kan återspeglas i undersökningsresultaten som visar att kommuninvånare i kommuner av mycket olika storlekar är ytterst nöjda med tillgången till idrottstjänster i sin kommun, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Läs Kommunförbundets pressmeddelande, klicka här.