Expert: Vattenverken har en reparationsskuld på flera miljarder euro
Vattenreningsverket i Jyväskylä. Foto: Jani Wihinen.
Många kommunala beslutsfattare drar sig för att höja vattenavgifterna – av rädsla för att fatta impopulära beslut och förlora väljarstöd. Det undergräver nödvändiga investeringar i vattenförsörjningen.
De kommunalt ägda distributionsnäten för vattenförsörjningen kräver omfattande sanering på många håll i landet, varnar Riku Vahala, vd för Finlands vattenverksförening.
Enligt Vahala kommer investeringsbehovet för landets vattenverk att stiga från 400 till 800 miljoner euro per år, vilket skulle sluka omkring 16 miljarder euro under de närmaste 20 åren.
– Problemen med distributionsnäten är större i mindre kommuner på glesbygden där avstånden är långa och där det finns ett lägre antal invånare som deltar i finansieringen av den kommunala vattenförsörjningen, säger Vahala.
Många små kommuner i glesbygden tvingas ofta subventionera vattenförsörjningen då befolkningsunderlaget och inkomsterna från vattenavgifter sviktar.
– En konsult som vi anlitade nyligen, ansåg att det skulle behövas ett befolkningsunderlag på minst 50 000 personer för att ett vattenverk ska kunna drivas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Då finns det också större förutsättningar att verksamheten är lönsam.
Läckage ibland svåra att upptäcka
Den beräknade livslängden på vattenrören i kommunerna varierar beroende på vilket material som har använts och hur rören har anlagts.
– Ibland kan gedigna vattenrör som har upp till 80 år på nacken fortfarande vara i hyfsat skick samtidigt som dåligt tillverkade och slarvigt anlagda plaströr kan vara uttjänta redan efter 30 års användning.
Enligt Vahala uppdagas läckage i dricksvattenrören oftast snabbt eftersom konsumenterna drabbas genast då vattentrycket försämras. Det är sämre ställt med läckage i avloppsvattenrören.
– Det kan ibland dröja länge innan läckage från avloppsvattenrör upptäcks. Och då kan det läckande röret redan ha kontaminerat grundvattnet i området, förklarar han.
EU:s nya avloppsvattendirektiv kommer att höja prislappen för saneringsbehoven ytterligare.
– Då EU-direktivet har införlivats i finsk lagstiftning och övergångstiden har löpt ut ställs det hårdare krav på till exempel energieffektivisering och reningen av läkemedel i avloppsvattnet, säger Vahala.
Nej till privatisering
Statsrådet bereder för närvarande en ny lag om vattentjänster. Lagen var på remiss till slutet av september och behandlas av riksdagen på våren. Syftet med den nya lagen är att trygga kommunernas bestämmanderätt vid vattenverken och se till att kommunerna gör upp vattentjänstplaner för framtida investeringar.
– Det är viktigt att våra vattenverk inte privatiseras och att den kommunala beslutanderätten bevaras. Kommersiella aktiebolag förväntas generera vinst till sina ägare. Kommunala vattenverk ska inte utsättas för sådana avkastningskrav. Vattenförsörjningen utgör en del av vår livsviktiga kommunala infrastruktur. Det finns många avskräckande exempel på hur illa det har gått då vattenverk har privatiserats på olika håll i Europa.
Vahala ser två huvudsakliga sätt för kommunerna att effektivera uppgraderingen av sina vattenverk.
– För det första är det viktigt att se över nivån på vattenavgifterna så att de genererar kapital för nödvändiga investeringar. I mindre kommuner kan det finnas skäl att samarbeta med andra vattenverk eller rentav fusionera vattenverk i regionen för att effektivera verksamheten.
Vahala påminner att kommunerna själva inte behöver hosta fram pengar för att utreda hur man kunde effektivera den kommunala vattenförsörjningen. Jord- och skogsbruksministeriet kan bevilja kapital för sådana förstudier.
– Trots att den här möjligheten finns så är det alltför ofta som sådana utredningar begravs av politiskt tillsatta kommunala beslutsfattare.
Samma beslutsångest präglar också diskussionen om vattenavgifterna.
– Vattenverkens chefer är rörande eniga om att vattenavgifterna borde höjas för att finansiera nödvändiga investeringar. Tyvärr stretar många kommunalpolitiker emot eftersom de är rädda för att beslutanderätten överförs till grannkommunen eller att beslutet har återverkningar på den egna politiska karriären.
Läs också, Kuntalehti 24.11.2024: 71 miljoonan euron kaupalla Kemi välttyisi kriisikuntamenettelyltä – Kemi aikoo myydä enemmistön energia- ja vesiyhtiöstään Ouluun
