Enligt nuvarande uppskattningar sjunker kommunalskattesatsen över hela fältet med 12,63 procentenheter.

Finansministeriet presenterade i dag i detalj hur social- och hälsovårdsreformen påverkar kommunernas ekonomi och verksamhet när ansvaret för vården och räddningsväsendet 2023 flyttas över till de 21 landskapen och Helsingfors stad.

Enligt ministeriet är den väsentligaste effekten på lång sikt att de kostnader som beror på befolkningsåldrandet och sjukfrekvensen, och de risker som dessa utgör för den kommunala ekonomin, inte längre belastar enskilda kommuner.

De kommunala kostnader som överförs på landskapen uppgår till 19,1 miljarder euro och kommunernas inkomster sänks på riksnivå i enlighet med de kostnader som överförs.

Samfundsskatten och kommunalskattens andelar av de överförda inkomsterna är cirka 13 miljarder euro.

Kommunalskatt överförs till finansieringen av landskapen genom att kommunernas inkomstskattesatser sänks jämnt: enligt nuvarande uppskattningar med 12,63 procentenheter.

Det här gör man för att försäkra sig om att kommuninvånarnas beskattning förblir så gott som oförändrad då kommunernas inkomstskattesatser sänks jämnt och statsbeskattning höjs på motsvarande sätt.

Skillnaderna i skattesatserna mellan kommunerna förblir oförändrade. Hade skattesatsen sänkts kommunvist, utgående från hur mycket av skatteintäkterna som finansierar social- och hälsovården, hade en del kommuners kommunalskatteintäkter helt och hållet överförts till landskapen, uppgav Finansministeriets tjänstemän på dagens presskonferens.

Minskningen av kommunalskattesatsen innebär att fastighetsskatten, som inte påverkas, ökar i betydelse för kommunerna.

Gräns för förändringen

De ändringar som gäller kommunernas ekonomi justeras i samband med kommunernas statsandelssystem, med hjälp av olika utjämningselement. På så sätt är det tänkt att balansen i kommunernas ekonomi kommer att vara högst +/- 100 euro per invånare vid utgången av övergångsperioden på fem år.

Tabellen nedan visar hur de tvåspråkiga kommunernas skattesatser sjunker i och med reformen, och hurdan inverkan det har på kommunens ekonomi – räknat i euro per invånare.

Även om de så kallade social- och hälsovårdsbaserade delarna i statsandelssystemet slopas så förblir grundstrukturen för statsandelssystemet för basservicen förblir oförändrad.

Som ett nytt kriterium införs en tilläggsdel för främjande av välfärd och hälsa. De mest betydande ändringarna görs i utjämningstilläggs- och avdragsprocenten i utjämningssystemet för inkomster, vilket i viss mån gagnar kommuner med både lägre och högre skatteinkomster än genomsnittet.

Kommuner kan ersättas för egendom

Reformen innebär att samkommunerna för sjukvårdsdistrikten och specialomsorgsdistrikten övergår direkt till landskapen med sina tillgångar och skulder.

Lös egendom, avtal och semesterlöneskuld för kommunernas personal och den personal vid samkommuner som sköter det lokala räddningsväsendet och som används av social- och hälsovårdsväsendet och räddningsväsendet överförs till landskapen.

De lokaler inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som ett social- och hälsovårdslandskap hyr för en övergångsperiod på minst tre år förblir i kommunernas ägo.

Social- och hälsovårdslandskapet får rätt att förlänga avtalets giltighetstid med ett år.

Varken kommunerna eller samkommunerna betalas ersättning för egendomsöverföringarna.

Slopandet av samkommunsandelar, lösöre och semesterlöneskuld från kommunens balansräkning täcks bokföringsmässigt genom en ändring av kommunens grundkapital så att det inte inverkar på kommunens resultat.   

Kommunen har rätt till ersättning för sådana direkta kostnader för egendomsarrangemang som kommunen inte kunnat påverka genom sina egna åtgärder och som lett till att kommunens ekonomiska självbestämmanderätt äventyras.

Det här gäller till exempel lokaler som ägs av kommunerna och som blir onödiga efter övergångsperioden . Ersättning kan beviljas på basis av ansökan. Situationen bedöms med hjälp av det kalkylerade behovet att höja kommunalskattesatsen.

Nästan 400 000 anställda berörs

Kommunernas och samkommunernas personal inom social- och hälsovården och räddningsväsendet övergår i sin helhet i social- och hälsovårdslandskapens tjänst. Kuratorer och psykologer inom elevvården övergår också i social- och hälsovårdslandskapens tjänst. 

Den personal som sköter kommunens gemensamma stödtjänster överförs, om minst hälften av uppgifterna hänför sig till de uppgifter som överförs till landskapen. Det här gäller till exempel centraliserad matförsörjning, städning, ekonomi- och personalförvaltningstjänster, IKT-tjänster samt medicinska laboratorier och bilddiagnostik.

Sammanlagt berörs cirka 383 000 kommunalt anställda och tjänsteinnehavare i sammanlagt 360 kommuner och kommunala organisationer.