Vårdreformens huvudlinjer klara – landskapsval ordnas 2022 om tidtabellen håller

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) presenterade idag regeringens reformförslag.
Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) presenterade idag regeringens reformförslag. (Liisa Takala)
5.6.2020

En landsskapsskatt ska på sikt finansiera vården och räddningsväsendet.

Det var nöjda ministrar på rad när regeringen i dag presenterade huvudlinjerna för den social- och hälsovårdsreform som är tänkt att bli föremål för riksdagens behandling i december i år.

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) uttryckte sitt tack till alla ministrar och tjänstemän som jobbat idogt med reformen, trots coronakrisen, och kommunminister Sirpa Paatero sa att arbetet är ett uttryck för den vilja som redan regeringen Rinne visade för ett år sedan.

Klart är att detta reformförsök skiljer sig märkbart från regeringen Sipiläs tidigare försök. Borta är de preciserade sparmålen, den privata vårdsektorns centrala roll och försöken att inkludera annat än social- och hälsovården i reformen.

Personal får ny arbetsgivare

Tidtabellen för reformen är följande: efter en utlåtanderunda ska riksdagen behandla frågan i december. Landskapsval ska hållas i början av 2022 och utmynna i landskapsfullmäktigen som inleder sitt arbete i mars 2022. De nya landskapen bildas 1.1.2023.

Minister Kiuru underströk trots allt att tidpunkterna för valen och landskapsfullmäktiges mandatperiod är regeringens bedömning. I slutändan beror tidtabellen på riksdagens behandling av reformen.

Föga överraskande ska reformen utmynna i 21 social- och hälsovårdslandskap, inklusive de fem landskapen i Nyland, och Helsingfors. Därtill kommer Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt att ett viss ansvar för den specialiserade sjukvården.

Personal som nu är anställd av kommunerna, och som berörs av reformen, kommer att övergå i landskapens tjänst, och en ny arbetsgivarorganisation bildas av den anledningen. I praktiken innebär det här att hälften av all kommunalt anställd personal får en ny arbetsgivare.

Inga mekaniska sparåtgärder

På sikt ska social- och hälsovården och räddningsväsendet finansieras med en ny landskapsskatt. Arbetet med den skatten är i inledningsskedet, vilket betyder att inledningsvis får landskapen statlig finansiering. Drygt 19 miljarder euro överförs från kommunernas finansiering till landskapen. Kommunalskattesatsen sänks över hela fältet med 12,62 procent, eftersom kommunernas uppgifter blir färre.

Ett av reformens mål är att skapa en mer kostnadseffektiv vårdorganisation, men regeringen Marin har inga sparmål som regeringen Sipilä hade. Undervisningsminister Li Andersson sa under fredagens presskonferens att det handlar om budgetdisciplin, inga mekaniska sparåtgärder.

Kostnadseffektivt ska nås genom själva förvaltningsreformen och genom bättre praxis, och landskapen kan inte räkna med att staten står för notan efter att landskapsskatten införts, sa Kiuru.

Social- och hälsovårdscentraler garanterar vård

Utöver detta handlar reformmålen, som tidigare, om att trygga en tillgänglig och jämlik vård av hög kvalitet. Enligt minister Kiuru har signalerna från fältet, speciellt med tanke på coronakrisen, varit att reformen behövs för att en stark vårdaktör behövs. Det ska man åstadkomma nu genom en enklare modell: ett beslutsfattande organ, en verkställande ledning och en finansieringsmodell.

I praktiken ska social- och hälsovården synas i kommuninvånarnas vardag genom social- och hälsovårdscentraler, som kan garantera vård inom sju dagar, och genom att primärvården och den specialiserade vården integreras.

Språknämnder säkrar svenskan

Regerinen Rinnes och senare regeringen Marins reformmål har utgått från en stark offentlig vård. Det här betyder inte att privata vårdbolag är uteslutna – landskapen kan fortsättningsvis göra avtal med dem – men ansvaret och ordnandet av vården är offentligt. Kiuru sa också att det finns gällande avtal mellan offentliga och privata vårdaktörer som inte håller måttet. Dessa måste avslutas.

Kommunernas vårdfastigheter har orsakat huvudbry för lokalpolitikerna. Regeringen Sipiläs reformförslag gav ett löfte om ett, på sin höjd, fyra år långt hyresavtal mellan kommunerna och landskapen. En sådan lösning hade skapat en risk att kommunerna blivit stående med oanvändbara vårdfastigheter. Det aktuella förslaget är att egendomen övergår i landskapets ägo.

De landskap som har tvåspråkiga kommuner kommer att bli tvåspråkiga landskap. Jämställdhetsminister Thomas Blomqvist (SFP) försäkrade att de språkliga rättigheterna kommer att tryggas, bland annat genom språknämnder som inrättas i de tvåspråkiga landskapen. Också samarbetet kring svenska vårdfrågor ska trygga tillgången till tjänster på det egna modersmålet.