Senast Finland var en nettomottagare var 2000, men är fortfarande en liten nettobetalare.

Enligt statistik från EU-kommissionen var Finlands nettoavgift till EU 580 miljoner euro i fjol, skriver Finansministeriet i ett pressmeddelande.

Nettoavgiften är skillnaden mellan de bidrag Finland får från EU och de avgifter Finland betalar till EU.

Nettobetalningen steg avsevärt jämfört med 2017. Då var den 275 miljoner euro. Nivån återgick emellertid till det som varit medeltalet under en längre tid efter ett par år med lägre avgift.

Finland var en nettomottagare senast år 2000. Källa: Europainformationen

EU-medlemskapet gagnar Finland

Finlands bidrag från EU minskade med 23 miljoner euro till 1 478 miljoner euro jämfört med 2017, samtidigt som betalningen till EU var 2 018 miljoner euro. Det här var en ökning med 424 miljoner euro.

– Finland är ett rikt EU-land och en självklar nettobetalare. Enligt färska undersökningar gagnar emellertid EU-medlemskapet Finland på flera olika sätt: Det har bidragit till den ekonomiska tillväxten genom tusentals nya arbetstillfällen. Handeln har ökat tack vare den utvidgade inre marknaden, vilket möjliggjort specialisering, skapat konkurrens och förbättrat produktiviteten, säger budgetrådet Panu Kukkonen med hänvisning bland annat till en utvärderingsrapport av Akava Works.

Nettoavgiften 105 euro per invånare

Finlands nettoavgift till EU var 105 euro per invånare 2018, medan motsvarande belopp 2017 var 50 euro. Nettoavgiften var 0,25 procent i förhållande till Finlands bruttonationalinkomst (0,12 procent år 2017).

Att nettoavgiften varierat från år till år beror bland annat på att den förra budgetramens (2007–2013) program avslutats och att inledandet av program inom den nuvarande budgetramen (2014–2020) fördröjts, vilket avspeglas i siffrorna.

Nettoavgifterna påverkas dessutom av årliga ändringar i EU-budgeten och av EU:s intäkter från andra finansieringskällor än de nationella medlemsavgifterna. Dessa kan variera betydligt från år till år.

– Ur EU-budgetens synvinkel är 2018 ett så kallat normalt år. Budgetnivån följer prognoserna, vilket visar att genomförandet av ramperiodens program nu har inletts på allvar. Finlands nettobetalningar har ökat märkbart från en exceptionellt låg nivå de senaste två åren till sin genomsnittliga nivå på lång sikt, säger Kukkonen.

Finland en liten nettobetalare

De olika medlemsstaternas ställning som nettobetalare avspeglar staternas ekonomiska ställning. Finland är rikare än EU-länderna i genomsnitt och har hört till EU-budgetens nettobetalare sedan 2001.

I fjol var Finland dock en av de minsta nettobetalarna. Bara Irland och Belgien var mindre nettobetalare än Finland i förhållande till sin bruttonationalinkomst.

Finland är en klart mindre bidragsgivare än till exempel Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike, trots att dessa länders får betydande avdrag.

Även Frankrike och Italien är större nettobetalare än Finland i förhållande till bruttonationalinkomsten. I förhållande till befolkningsmängden blir Frankrike och Italien mindre nettobetalare än Finland.

I fjol var Finlands proportionella andel av hela EU-budgeten 1,65 procent (jämfört med 1,68 procent 2017). Finlands andel av den finansiering som återbetalas till EU-medlemsstaterna var 1,13 procent (1,34 procent året innan).

Danmark den största nettobetalaren

De största nettobidragsgivarna i förhållande till bruttonationalinkomsten i fjol var:

  1. Danmark (0,39 procent)
  2. Tyskland (0,39 procent)
  3. Österrike (0,35 procent)

I förhållande till invånarantalet var ordningen i övrigt densamma, men Danmark var ensamt i topp med en nettoavgift på 207 euro per invånare.

Detta är nästan dubbelt så mycket som Finland betalade per invånare (105 euro/invånare).

De största nettomottagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten var i fjol:

  1. Ungern (4,11 procent)
  2. Litauen (3,96 procent)
  3. Lettland (3,31 procent)

Litauen fick 609 euro per invånare, Ungern 533 euro och Lettland 503 euro.